– De närmaste månaderna blir helt avgörande för hur mycket arbetslösheten kommer att stiga bland tjänstemännen. Bland våra medlemmar är oron stor, säger Roger Mörtvik, samhällsekonomisk chef på TCO.
Arbetslösheten låg i genomsnitt på 9,1 procent under det andra kvartalet i år, enligt nya siffror från SCB. Det motsvarar 454.000 personer och är en uppgång med 2,3 procentenheter jämfört med samma period i fjol. Krisen har slagit hårdast mot de anställda i industrin.
I storstädernas stora tjänstesektorer har läget varit ett annat. Många stockholmare har känt sig fredade från krisen.
Men när de anställda nu återvänder till jobbet efter semestern – var sig det är till ett arkitektkontor, en media- eller reklambyrå, en revisionsbyrå eller jättar som Ericsson och Telia – är situationen betydligt mer bekymmersam.
– Efter att krisen inledningsvis slog hårt mot industrin sker nu ett skifte till tjänstesektorn, där allt fler nu riskerar att drabbas, säger Daniel Lind, chefsekonom för Unionen.
På organisationen Företagarnas Stockholmskontor befarar man ökade varsel under hösten.
– Hösten blir avgörande för om det kommer att bli varsel eller inte. Om vi inte kommer i gång nu kommer det att få effekt på Stockholmsföretagen, säger Per-Erik Eriksson, regionchef på Företagarna i Stockholms län.
På TCO, som organiserar 1,2 miljoner tjänstemän, har man samma far-hågor för landets tjänstebolag:
– Många, både kommuner och företag, kommer dessvärre att komma fram till att det inte går ihop utan att säga upp folk, säger Roger Mörtvik.
Serveoffice är ett företag med 40 anställda inom bemanning, redovisning och rekrytering. Bemanningsverksamheten backade kraftigt under våren. Tre personer har redan tvingats sluta och eventuellt kommer en till att få gå under hösten.
Cecilia Silvstam, företagets grundare, har sett en ljusning på bemanningssidan. Men blir det som vissa bedömare tror – värre för tjänsteföretagen i Stockholm – kommer fler av företagets kunder att försvinna på grund av konkurser, tror hon.
– I så fall kommer vi att bli tvungna att varsla även på redovisningssidan.
Akademiker klarar sig generellt bättre i kriser än dem utan en eftergymnasial utbildning. Men erfarenheten från lågkonjunkturen 2001 får akademikernas centralorganisation Saco att oroas. Då toppade arbetslösheten bland akademiker först tre år efter att krisen slog till.
– Fortfarande är det ingen alarmerande hög arbetslöshet bland akademiker. Men om den här konjunkturnedgången följer samma mönster som den förra kan vi räkna med att antalet arbetslösa akademiker kommer att öka en bra bit framöver, säger Ossian Wennström, utredare på Saco.