Klarar europeiska banker en grekisk kollaps? Klarar de en förvärrad skuldkris? EU:s finansministrar har mer än Greklands risiga finanser att oroa sig för.
Efter två dagar i Wroclaw i Polen åkte EU:s 27 finansministrar hem utan att ha åstadkommit särskilt mycket.
Euroländerna läxade upp den grekiske finansministern och lät förstå att nästa livsnödvändiga utbetalning fryser inne om grekerna inte visar att de genomför vad de lovat. Beslutet om att trycka på betalknappen sköts upp till oktober.
Finansmarknaden är frustrerad över att så lite händer, och även finansminister Anders Borg (M) är otålig.
– Det måste vara så att det politiska ledarskapet börjar leda framför marknaderna, snarare än att springa efter dem, säger han efter mötet.
En sak som EU kunde göra bättre, enligt Borg, är att ta itu med bankernas kapitalproblem. Men EU-länderna är oense om vad som behöver göras, om något alls.
Nyligen sade Internationella valutafondens nya chef Christine Lagarde att europeiska banker måste tvingas till stora kapitaltillskott för att klara risken för en förvärrad skuldkris och försämrad konjunktur. De statsobligationer som bankerna äger är knappast riskfria tillgångar längre.
EU-kommissionen var snabbt ute och avfärdade Lagarde med att de kapitaltillskott som föreskrevs efter sommarens stresstester av bankerna är fullt tillräckliga.
– Det är alldeles uppenbart för mig att Valutafonden har pekat på ett problem som vi så småningom måste hantera, säger Anders Borg.
– Det är rätt uppenbart att europeiska banksystemet har för lite kapital.
Hur mycket som behövs vill Borg inte definiera, mer än att det krävs ett stort belopp.
I stresstesterna underkändes kapitaltäckningen i ett tiotal banker, däribland tre grekiska. Enligt testerna skulle de behöva tillskott på runt 2,5 miljarder euro för att klara framtida kapitalbehov.
Ett 20-tal banker, flest från Grekland, Portugal och Spanien, varnades samtidigt för att de är farligt nära gränsen för att inte klara sina kapitalbehov.