Hur allvarlig är den amerikanska bolånekrisen och hur kan svenska hushåll och företag drabbas?
DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück svarar på frågor om bolånekrisen.
Den amerikanska bolånekrisen sprider sig till Europa. Den franska banken BNP Paribas har tvingat stänga tre av sina fonder. Europeiska centralbanken, ECB, pumpade på torsdagen ut 95 miljarder euro, närmare 900 miljarder kronor, för att stabilisera finansmarknaderna.
Hur allvarligt bedömer du läget, DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück?
- Det största problemet just nu är osäkerheten, där ingen säkert vet var förluster kan dyka upp. Finansiella instrument som delvis innehåller riskfyllda amerikanska bostadskrediter finns spridda på den internationella marknaden. Reaktionen blir att alla försöker gardera sig, vilket gör att delar av handeln avstannar och att kostnaderna för krediter skjuter i höjden.
I vilken utsträckning kommer svenska hushåll och företag att drabbas?
- Börsoron är redan ett faktum, liksom att kreditinstituten har höjt sina riskpremier. Men ännu har inga direkta förluster till följd av bolånekrisen redovisats. Man måste dock räkna med att en del sådana smällar som drabbar sparare kommer även här, även om följderna inte behöver bli katastrofala.
Men varför ska problemen på den amerikanska bolånemarknaden ska behöva drabba oss svenskar?
- Man kan se de internationella finansmarknaderna som ett väldigt försäkringssystem, där både vinster och förluster sprids över världen. Fördelen är att systemet lättare kan ta hand om riskerna och att kostnaderna för en kris, trots allt, blir mer hanterliga. Man ska också komma ihåg att Sverige länge har gynnats av den starka ekonomiska utvecklingen i USA, där hushållen har belånat sina bostäder och använt en del av pengarna till konsumtion.