Bästa tipset om vem som ska bli årets ekonomipristagare är österrikaren Ernst Fehr, som är inriktad på beteendeekonomi och neuroekonomi om hjärnans funktioner. Ett tecken är att priskommittén har knutit till sig en specialist på just hans områden.
Gissningarna är många inför måndagens tillkännagivande av vem som ska få Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I topp hos vadhållningsfirman Ladbrokes finns, liksom förra året, Chicagoekonomen Eugene Fama, som har utvecklat hypotesen om effektiva marknader och slumpmässigheten i aktiekurser.
Tvåa hos Ladbrokes är den ofta omnämnde Paul Romer, som har förändrat tänkandet om drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt. På delad tredje plats, vid sidan om finansekonomen Kenneth French och miljöekonomen William Nordhaus, hittar man Ernst Fehr. Han har gjort en uppryckning på listan under de senaste dagarna, kanske med draghjälp av att DN-kollegan Karin Bojs har pekat ut honom.
Nu finns ett särskilt skäl att gissa på beteende- och neuroekonomen Ernst Fehr, utöver att han anses som en banbrytande forskare. Priskommittén tycks särskilt ha förberett sig att bedöma honom, givetvis i konkurrens med andra kandidater. Utöver uppsättningen av ordinarie ledamöter har man adjungerat till sig professor Tomas Sjöström vid Rutgers-universitetet i USA, som själv bedriver forskning om hjärnans funktioner.
Det behöver dock inte betyda att 53-årige Ernst Fehr, som är verksam vid universitetet i Zürich, får ekonomipriset redan i år. Han kan få stå tillbaka för äldre och mer beprövade ekonomkolleger, vars insatser ligger längre tillbaka i tiden och har gjorts på mer konventionella områden. Meriterade kandidater går hur som helst att hitta.
Men onekligen skulle det vara spännande om man ger ekonomipriset till en forskare som ger förklaringar till att människor beter sig oegennyttigt, tvärtemot vad traditionell ekonomisk teori utgår från. I längden blir det svårt att komma förbi Ernst Fehr, som i år också toppar nyhetsbyrån Thomson Reuters lista över troliga kandidater.