Obama manade både republikaner och demokrater att rösta ja till förslaget, som ska presenteras av båda parter under måndagen.
– Jag vill meddela att ledare från båda partier och båda kamrarna har nått en överenskommelse som kommer att minska underskottet och undvika att vi tvingas ställa in betalningarna, vilket skulle ha haft en förödande effekt på vår ekonomi, säger Obama i en kort kommentar till uppgörelsen.
Enligt Obama innebär avtalet nedskärningar på 1.000 miljarder dollar under tio år och att en kommitté tillsätts för att avge en rapport i november om ett förslag till att minska budgetunderskottet.
Presidenten sade att det inte var det avtal han önskat, men noterade att planen innebär en "viktig avbetalning" på USA:s budgetunderskott.
Obama sade att processen varit rörig och tagit alldeles för lång tid.
Talmannen i representanthuset John Boehner sade att han hoppas att omröstning i kongressen ska hållas så snart som möjligt och konstaterade:
– Det här är inte världens bästa avtal.
Skuldtaket höjs från 14.300 miljarder dollar med minst 2.100 miljarder dollar, vilket väntas räcka fram till 2013, uppgav en anonym regeringskälla.
Nedskärningarna är på totalt 2.500 miljarder dollar. I överenskommelsen finns besparingar på 1.000 miljarder dollar, bland annat minskad försvarsbudget på 350 miljarder dollar under tio år. Därutöver ska en kommitté ta fram ytterligare 1.500 miljarder dollar i besparingar.
I uppgörelsen finns inga skattehöjningar.
– USA har i dag en skuldnivå som ligger rätt så nära 100 procent av BNP. Det är en hög skuldsättning, men inte ohanterbart. Alla inser dock att man inte bara kan fortsätta att låna mer och mer pengar, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus.
För president Obama var uppgörelsen inte den övergripande lösning som han hade hoppats på, enligt Javeus, men ändå en krycka att stödja sig på tills processen kan slutföras senare i år.
– Pengarna var i princip slut. Det enda som har gjort att USA har kunnat fortsätta betala sina utgifter är att man fördröjt betalningar på vissa utgiftsområden, men den taktiken kommer till vägs ände i morgon, säger Johan Javeus.
Budgetkrisen ska lösas i två steg. I det första höjs skuldtaket med 900 miljarder dollar samtidigt som nedskärningar i statsbudgeten för 917 miljarder dollar genomförs. Därefter är det upp till en kommitté av kongressledamöter att komma med förslag om nedskärningar på ytterligare 1.500 miljarder dollar. Besparingarna ska ske över en tioårsperiod, enligt CNN.
Om kongressen inte kan fatta beslut om de föreslagna nedskärningarna i steg två senast vid årsskiftet aktiveras ett automatiskt sparprogram som bland annat drabbar sjukförsäkringssystemet och försvaret.
– Demokraterna vill ju undvika nedskärningar i sjukförsäkringssystemet och republikanerna vill naturligtvis inte skära i försvaret, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus.
Tanken är att kongressen på så vis förbinder sig att vidta åtgärder, oavsett om den kan enas om detaljerna eller inte.
– Hade man inte haft den här inbyggda automatiken så hade en nedgradering från kreditvärderingsinstituten varit oundviklig tror jag, säger Johan Javeus.
Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, tycker att den amerikanska överenskommelsen om höjningen av skuldtaket är positiv, åtminstone för stunden.
– Det mest positiva är att skuldtaket kommer att höjas så pass mycket så att det inte blir något problem på drygt ett år och därmed räcker över valet 2012, så det blir lite arbetsro, säger han.
Osäkerheten kring besparingarnas innehåll kvarstår dock då en kommitté med representanter för både demokrater och republikaner ska komma överens om vad den ena delen av sparpaketet ska bestå av.
– Där kan man tänka sig att det blir segslitna diskussioner, säger han.
Och på sikt väntar en långsam amerikansk återhämtning, spår Hallberg, med åtstramningar från staten och myndigheterna och medborgare som håller hårdare i plånboken.
– Vi får nog rätta oss in i att USA kommer att ha en betydligt måttligare tillväxt än 2006 och 2007, och då får vi hanka oss fram ändå i världsekonomin, säger han.
Knut Hallberg tror att det fortfarande finns en risk för att USA får sitt kreditbetyg, som nu är i toppklass, sänkt. En nedgradering skulle innebära att amerikanska statens upplåningskostnader stiger, vilket skulle tynga den redan hårt ansatta ekonomin ytterligare. Han tror också att det kommer att krävas ytterligare åtgärder på sikt, vilka innefattar skattehöjningar.
Bilden av den amerikanska ekonomin blev än mörkare i fredags, då amerikanska tillväxtsiffror för årets andra kvartal publicerades som var betydligt svagare än väntat. Samtidigt reviderades statistiken över tillväxten under årets första kvartal ned.
– Det var riktigt bedrövliga siffror. Mycket talar för att det blir en seg återhämtning, säger Hallberg och tillägger att banken kommer att dra ned sin tillväxtprognos för USA.
Han är också skeptisk till att Asien kan ersätta USA som draglok för världsekonomin.
– Mycket av deras välstånd och tillväxt har kommit av att de har exporterat till USA.
Kinas arbete att ställa om ekonomin till att bli mer driven av inhemsk konsumtion än av export går heller inte över en natt, säger Hallberg.