I Tallinn pågår de sista förberedelserna inför firandet på nyårsafton som ska markera övergången till euro.
Men många som pulsar förbi i snön på gatorna runt Teatertorget, där det i kväll blir tal, musik och fyrverkerier, är måttligt entusiastiska. 52 procent av esterna stödde euron i den senaste mätningen.
– Vi hade hoppats att stödet skulle vara högre, men problemen i eurozonen har gjort den mer impopulär. Inflationen har också påverkat, säger finansminister Jürgen Ligi när han tar emot DN Ekonomi på sitt kontor.
Många ester är rädda för att euron ska medföra prisökningar.
Inflationen har varit ett bekymmer under hösten, då den legat på runt fem procent.
– Förklaringarna till det ligger utanför Estland. Världsmarknadspriserna på bränsle och mat har stigit. Euron kan inte ges skulden för det, säger Jürgen Ligi.
Själv ser han i likhet med sina regeringskolleger och näringslivet bara fördelar med valutabytet. En inställning som skuldkrisen i Europa inte har ruckat på.
– Majoriteten av vår handel sker med andra euroländer, Sverige är det stora undantaget. Lånen från svenska banker här i Estland är också i euro. Och marknaden litar inte på små valutor. Därför är riskerna att stå utanför större för oss.
På mötesbordet ställer hans assistent fram pepparkakor med eurosymbolen i glasyr på samtidigt som Jürgen Ligi säger att han också ser övergången som kulturellt mycket viktig: först nu blir esterna fullvärdiga européer.
– Vi hör hemma i Europa. Vi vill vara delaktiga, säger han.
Att valutaunionen skulle bryta samman helt och hållet ser han inte ens som en möjlighet.
– Stora ansträngningar har gjorts för att skapa ett samarbete. Jag kan inte föreställa mig vilka ekonomiska kostnader det skulle leda till.
Men att det finns en oro över förmågan hos en del länder att genomföra reformer kan han inte förneka. Han stöder beslutet om en gemensam permanent räddningsfond som fattades i mitten av december. Men euroobligationer tror han inte på.
– Det visar inte på ansvarstagande. Det är strukturförändringar som måste till. Vi tillhör klubben med mer kreditvärdiga och konservativa länder i den här frågan, som Tyskland och Norden.
Estland är på väg ut ur det stålbad som den ekonomiska krisen innebar. Arbetslösheten skenade och var för ett år sedan närmare 20 procent. Nu har den vänt neråt igen, och exportföretagen går bra.
– Vi var snabba och modiga nog att vidta åtgärder, anger ministern som förklaring.
Lönerna sänktes med upp till 15 procent i både privat och offentlig sektor. En lagändring gjorde det enklare för företagen att göra sig av med anställda.
– Flexibiliteten på arbetsmarknaden är en nyckelfråga för att klara sig ur krisen. Ester är smarta, inte sådana som protesterar. De tänker ett steg längre på konsekvenserna. Vi är ett flexibelt folk i jämförelse med andra länder.