Precis som i höstas kunde Anders Borg stå i finansdepartementets bibliotek och närmast vältra sig i överraskande starka siffror för den svenska ekonomin. Redan i år blir det ett litet överskott i statens budget, och 2012 närmar det sig två procent av BNP, eller 65 miljarder kronor.
I slutet av prognosperioden, i höjd med nästa val, tror regeringen att överskottet kan ligga på 180 miljarder.
– Fler har jobb, och de som jobbar jobbar fler timmar. Vi har goda skatteintäkter, sade Anders Borg.
Det betyder att det tycks finnas rätt gott utrymme för regeringen att genomföra sina aviserade reformer (se särskild artikel). Huruvida det kan blir ännu fler åtgärder ville Borg inte säga något om i redan i dag. Först i höstbudgeten vågar han spika det slutliga reformutrymmet för nästa år.
Att skapa fler jobb har hela tiden varit alliansregeringens mest centrala fråga, och trovärdigheten har varit svår att upprätthålla under de senaste krisårens stigande arbetslöshet. Nu kunde Borg påtagligt nöjd konstatera att arbetslösheten faller snabbare än någon bedömare förutspått.
Med jobbskatteavdragen och förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen vågar Borg nu ställa ut en prognos om att arbetslösheten hamnar på runt fem procent om ett par år, när ytterligare 300.000 personer kommit in på arbetsmarknaden.
Med det gamla sättet att mäta motsvarar det ungefär 3,3 procent. Så låg har arbetslösheten inte varit sedan 1990. Men då ledde det till överhettning och inflation.
– Den som var med på den tiden minns att arbetsgivarna inte klarade av att rekrytera utan att driva upp inflationen. Man får gå tillbaka till 1950- och 1960-talen för att hitta en liknande situation, sade Borg.
Han trodde att det i dag knappt finns någon arbetsgivare som upplevt hur det är att rekrytera folk i en sådan ekonomisk miljö, och dessutom säkra att folk stannar kvar. Om ett par år kommer det att bli en utmaning, gissade Borg, att efter flera år av låg arbetslöshet och små kostnadsökningar löneförhandla utan att driva upp inflationen.
– Det är en mycket, mycket stor kulturförändring svensk ekonomi står inför.
Men Anders Borg vore inte den han är om han inte också hissade varningsflaggor. Även om Sverige går som en klocka befinner vi oss i en delvis bister miljö. Många handelspartner har stora problem med underskott. Det kan bli svårt att bedriva stabiliseringspolitik nästa gång det blir lågkonjunktur, trodde Borg. Samtidigt blir konkurrenssituationen för svenska exportföretag allt hårdare.
– För att fem till sex procents arbetslöshet ska slå in krävs att svensk tillväxt blir större än omvärldens. Den bilden kan ändras.
Förra året antog regeringen att fortsatt finansiell oro var det främsta hotet mot den ekonomiska uppgången. Nu tonar man ner detta. I stället har risken för överhettning seglat upp, liksom instabilitet i Nordafrika och stigande råvarupriser. Riskbilden är ”mer samlad”.
Som för att bemöta den nya S-ledaren Håkan Juholts kritik mot växande klyftor och ökande barnfattigdom hävdade Anders Borg att Sverige är ett av de få länder som trots krisåren fortfarande har en modell ”som vårdar trygghet och sammanhållning”.
– Risken att man ska behöva leva med svåra materiella förhållanden är mindre i Sverige, Danmark och Finland är mindre än i praktiskt taget alla andra länder.
De flesta som har det svårt har en svag ställning på arbetsmarknaden, och det, menade finansministern, är på väg att ändras. Samtidigt medgav han att det också kan behövas riktade insatser som bostads- o flerbarnstillägg.
Anders Borg gav också sin vana trogen en liten känga till bankerna. Sverige är ett av de länder som relativt sett har störst banksektor, vilket ger en viss sårbarhet, konstaterade han.
– Det är klart att en stor och internationellt expansiv bankverksamhet innebär en betydande risk för skattebetalarna. Vi ska inte riskera svensk välfärd för att banker tar risker i andra länder.