Eurokrisen är just nu allt mer uppenbart en akut politisk kris, och allra mest akut i Grekland. Närmast på tur står en förtroendeomröstning om Giorgos Papandreous regering i det grekiska parlamentet i kväll.
Det ser på fredagen inte längre ut som om det är självklart att regeringen förlorar. Men Papandreou kan ändå få kliva ner från sitt ämbete. Frågan är bara vilket slags regering som då ska få ansvar för att hantera landets svåraste kris på decennier.
Torsdagens många dramatiska vändningar hade sin grund i premiärminister Papandreous beslut att utlysa en folkomröstning om det senaste europeiska krispaketet för Grekland – i praktiken ett ja eller nej till att stanna i eurozonen. Beslutet chockade såväl marknad som övriga EU-ledare.
Men det stod snart klart att inte bara omvärlden och den grekiska oppositionen utan även en rad parlamentsledamöter i Giorgos Papandreous eget parti Pasok vägrade att stödja sin partiledare. Dessutom vädrade den mäktiga partikonkurrenten och finansministern Evangelos Venizelos öppet sitt missnöje med en folkomröstning.
Bedömare tog sig för pannan. Chefen för ett grekiskt opinionsinstitut, Costas Panagopoulos, kallade folkomröstningsutspelet ”ett politiskt självmord”.
Men Papandreous plan var kanske mer än ett hugskott. Spelet handlar om att Papandreou till varje pris vill undvika nyval. Ett sådant skulle drastiskt öka risken för grekisk bankrutt, menar han.
Senare på torsdagen förklarade nämligen Papandreou i parlamentet att det inte fanns något självändamål med en folkomröstning. Den kunde absolut ställas in, sade premiärministern, om han i stället kunde uppnå ett brett parlamentariskt stöd för EU:s senaste krispaket. På fredagen stoppades folkomröstningsplanerna definitivt.
Kovändningen ökar Papandreous chanser att återvinna förtroendet från de ledamöter från hans eget parti Pasok som revolterat mot folkomröstningsplanen och därmed få tillbaka en svag majoritet i parlamentet, för närvarande 152 av 300 mandat.
Enligt Reuters hade han under ett krismöte gjort upp med sina ministrar om ett utbyte: De ger sitt stöd i förtroendeomröstningen mot att han formar en samlingsregering som verkar tills det värsta är över och nödpengar från EU och IMF har garanterats – och därpå kliver ner från premiärministerposten ”med värdighet”.
Problemet är att den viktigaste oppositionsledaren Antonis Samaras, ordförande för borgerliga Ny demokrati, fortfarande kräver att Papandreou avgår med en gång och att nyval utlyses inom några veckor.
– Papandreou misstar sig om han tror att vi ska regera i koalition med honom, sade Samaras i ett känsloladdat parlamentstal på torsdagskvällen, skriver Athens News.
Det förs dock också fram ett alternativt namn till posten som ledare för en samlingsregering: Lucas Papademos, Europeiska centralbankens tidigare biträdande chef. Papademos, som har en doktorsgrad i ekonomi, är stark anhängare av den stränga svångremspolitik som inletts.
Det återstår att se vad fredagens samtal mellan de politiska antagonisterna hinner ge innan det är dags för förtroendeomröstningen, som beräknas äga rum sent på kvällen.
Förtroendet för politiker har aldrig varit högt i Grekland, och efter de senaste turerna är det i botten, berättar DN:s utsända i Aten Marianne Björklund:
– Beslutet om folkomröstningen sågs som ett taktiskt spel. Folk litar inte på politikerna för fem öre. Folk tycker att politikerna fattar beslut bara för att själva få stanna vid makten, inte för grekernas egen skull.
– Men många har efterlyst en samlingsregering
Hur är förtroendet för Papandreou?
– Många vill att han ska avgå. Förtroendet för honom är lågt. Men de flesta tillägger i samma andetag att de andra inte är bättre.
Däremot visar opinionsmätningar att de flesta greker fortfarande vill ha kvar euron, även om andelen nejsägare ökat.
– Det finns bland annat en del affärsmän som börjat propagera för att gå tillbaka till drachman, säger marienanne Björklund.
Folk planerar att under fredagen komma till Syntagmatorget vid parlamentsbyggnaden i Aten för någon form av protestmanifestation.