Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Partier överens om ökade försvarsanslag

02:14. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017. Det har regeringen , M, C och KD kommit överens om. Det är en viktig säkerhetspolitisk signal, enligt försvarsminister Peter Hultqvist.

500 miljoner kronor extra till försvaret i år innebär armén får kanoner mot en fientlig luftlandsättning på Gotland medan flottan och flyget höjer beredskapen mot incidenter. Nu tas också de första stegen mot ett nytt civilförsvar.

Den nya fempartiuppgörelsen innebär tre förändringar jämfört med riksdagens försvarsbeslut från våren 2015.

För det första är partierna bakom uppgörelsen överens om att säkerhetsläget sedan 2015 har försämrats. För det andra anslås extra pengar under 2017 till både militärt och civilt försvar. För det tredje öppnar man för extra anslagsökningar åren 2018-2020.

– Säkerhetsläget har försämrats över tid, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) när han på måndagen motiverade ökningen.

Krisdemokraternas försvarspolitiker Mikael Oscarsson citerade förre arméchefen Anders Brännström som sagt ”att Sverige kan vara i krig om några år”. Oscarsson syftar på Rysslands rustning och agerande samt risken för att Sverige snabbt dras in en konflikt Ryssland-Nato där Gotland kan bli första angreppsmålet.

– Vi måste också ta aktiviteter i gråzonen med cyberangrepp, informations- och propaganda-arbete på allvar och ha en beredskap mot det. Delar av försvarsutskottet har varit i Polen och Tyskland och vi märker att man tar säkerhetsläget på allt större allvar, säger Daniel Bäckström, Centern.

Moderaterna fick i uppgörelsen igenom sitt krav på 500 miljoner kronor i vårbudgeten för snabba åtgärder 2017.

– Det är glädjande och det här är ett första viktigt steg. Det är ett försämrat säkerhetsläge och utöver att säkra försvarsbeslutet så krävs det satsningar här och i närtid, säger Hans Wallmark, Moderaterna.

Partiet vill satsa ytterligare åtta miljarder på försvaret fram till år 2020.

Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén angav i februari i en hemlig skrivelse ett antal åtgärder för att snabbt höja försvarets effekt. Enligt vad DN erfar täcks huvuddelen av vad ÖB begärde för 2017 av de cirka 400 miljoner som nu tillförs Försvarsmakten.

Konkret innebär det att stridsgruppen på Gotland som helt saknat luftvärn utrustas med Luftvärnskanonvagn 90. Redan i september kommer fyra vagnar till Gotland för att öva. De kan bekämpa attackhelikoptrar och transportplan som luftlandsätter trupp.

– Det är en förmåga vi helt saknat på Gotland. Det innebär avsevärt höjd effekt genom att det tvingar en motståndare till ett annat uppträdande, säger en militär expert till DN.

De 400 miljonerna ska också gå till utökad incidentberedskap med flyg och fartyg, mer omfattande militära övningar, reservdelar och nya fordon till hemvärn och flygbaser.

Sverige ska åter bygga upp ett civilförsvar som ska skydda befolkningen vid krig. 75 miljoner kronor anslås så att länsstyrelser, landsting och kommuner kan börja planera och öva.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap får mer pengar för informations- och cybersäkerhet. Därutöver är partierna ense om att det 2018 behövs ”ytterligare resursförstärkningar”. Det gäller de 6,5 miljarder kronor som enligt ÖB behövs för att betala hela den beställning som politikerna gjorde i 2015 års försvarsbeslut.

– Det här är den andra försvarsuppgörelsen som den här gruppen partier håller ihop och tar ett gemensamt ansvar. Jag ser det som en oerhörd styrka i förhållande till riksdagen, försvarsmakten och omvärlden att det finns denna breda majoritet som är beredd att konstruktivt vidta åtgärder, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Liberalernas partiledare Jan Björklund anser att 500 miljoner kronor inte räcker:

– Det kompenserar ju inte ens fördyringarna sedan senaste försvarsbeslutet. De 6,5 miljarder som ÖB har begärt förstärker ju inte försvaret utan ser till att det inte urholkas, kritiserar Björklund som anser att fyra miljarder kronor behövs i år.

– 500 miljoner kronor är småpengar. Det är bara vi och Liberalerna som verkligen vill rusta upp försvaret, säger Mikael Jansson, Sverigedemokraterna som vill öka anslagen med 4-5 miljarder kronor extra varje år.

Fakta. Buden i försvarsdebatten

Så här har olika partier presenterat sina bud i försvarsdebatten, före beskedet i dag om en överenskommelse mellan S, MP, M, C och KD:

Moderaterna (M) vill höja anslagen med 500 miljoner kronor redan i år. Därefter ska höjningen öka till två miljarder 2018 och till tre miljarder 2019 och 2020. Sammanlagt får försvaret 8,5 miljarder kronor mer till och med 2020.

Liberalerna (L) kräver fyra miljarder mer i år och nästa år, åtta miljarder mer 2019 och tolv miljarder mer 2020. Sammanlagt får försvaret 28 miljarder kronor mer till och med 2020. Försvarsbudgeten ska fördubblas till cirka 90 miljarder år 2026.

Kristdemokraterna (KD) vill höja anslagen mer redan i år, men vill att Försvarsmakten först tar fram en åtgärdslista för stärkt försvarsförmåga innan man slår fast en summa. På lång sikt vill KD fördubbla försvarsbudgeten till två procent av BNP.

Centern (C) ser också behov av höjda anslag på kort sikt, men vill liksom KD att Försvarsmakten tar fram en lista med förslag på åtgärder innan man slår fast en summa. C vill att försvarsbudgeten från 2021 höjs med elva miljarder kronor årligen, motsvarande 1,3 procent av BNP.

Sverigedemokraterna (SD) vill se en fördubbling av försvarsbudgeten på tio års sikt.
 Gällande försvarsbeslut, som regeringspartierna samt M, C och KD står bakom, innebär 10,2 miljarder kronor mer till försvaret 2016–2020.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.