På ett möte i Bryssel på söndagskvällen beslutade finansministrar från de 16 euroländerna efter veckor av förhandlande att aktivera räddningspaketet för Grekland. Det innebär att euroländerna bidrar med 80 miljarder euro under tre år, varav 30 miljarder redan i år. Dessutom bidrar Internationella valutafonden (IMF) med ytterligare 30 miljarder euro.

– Den första utbetalningen kommer att göras tillgänglig innan den grekiska regeringens betalningar förfaller den 19 maj, sade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker på en pressträff.

Euroländerna är noga med att påpeka att det inte är något fribrev som Grekland får. Motkravet att strypa statsbudgeten med 30 miljarder euro kommer att svida i skinnet. Det väntar frysta löner, sämre pensioner, slopade bonusar, saftigt höjda priser på bensin, alkohol och tobak. Redan har fackföreningarna utlyst generalstrejk.

– Det är ingen tvekan om att det kommer att bli protester. Människor är sårade och besvikna. Men vi är övertygade om att det här behövs. Vi kommer att göra vad som krävs för att få ekonomin på rätt köl igen, sade den grekiske finansministern Giorgos Papakonstantinou.

Men han och hans regering har inte haft mycket val. Hade de tvingats betala de skyhöga räntor som marknaden kräver för att låna ut pengar hade landet gått mot konkurs. Nu behöver de inte utsätta sig för marknadens attacker varje gång en avbetalning på den gigantiska statsskulden ska göras, utan kan under tre år låna till runt 5 procents ränta under lugna former hos EU och IMF.

Euroländernas finansministrar åker nu hem för att aktivera de bilaterala lånen. Ett stort orosmoln finns kring de tyska pengarna. Det tyska parlamentet måste godkänna utbetalningen och motståndet är benhårt mot att låta tyska skattepengar rädda den uselt skötta grekiska ekonomin.

För förbundskansler Angela Merkel är tidpunkten den sämsta tänkbara, eftersom väljarna direkt har möjlighet att straffa henne i ett viktigt delstatsval nästa helg. Det kan kosta henne majoriteten i förbundsrådet, där delstaterna är representerade, och hindra henne att driva en egen politik.

Å andra sidan har inte heller hon så mycket val. Den grekiska krisen skadar förtroendet för hela eurosamarbetet och tysk motvilja och velighet har bara gjort saken värre. Runt hörnet väntar ännu större kriser om också andra euroländer med risiga statsfinanser får svårt att låna, främst Portugal och Spanien. Därför följs turerna i det tyska parlamentet med nervöst intresse från hela EU.

På fredag ska stats– och regeringscheferna i euroländerna ha ett extra toppmöte i Bryssel. De får då möjlighet att stämma av hur långt låneprocesserna i de olika länderna kommit. Däremot ska de inte fatta något beslut om att aktivera lånen. Det beslutet är redan fattat, försäkrade Juncker.

Finansminister Anders Borg (M) säger att söndagens besked är ett steg i rätt riktning men att det ännu inte går att blåsa faran över.

– Den första reaktionen är att det blir något större stabilitet kring den grekiska ekonomin. Sedan återstår att se om den grekiska regeringen förmår att fullfölja det här, och att de beslut den fattar går igenom parlamentet och ger den effekt de ska.

Borg konstaterar att Sverige är inblandat så till vida att vi är med i Internationella valutafonden som delvis ska finansiera paketet.

– Men största delen ska finansieras av euroländerna, det är de som får bära bördan.