Pengarna till välfärden går ofta till löner

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Det pågår en strid om resurserna till skola, vård och omsorg. DN:s granskning visar att allt mer pengar går till svensk välfärd, men ökningen är liten. En stor del av resurstillskottet beror på höjda löner till personalen.

Det pågår en strid om resurserna till skola, vård och omsorg. DN:s granskning visar att allt mer pengar går till svensk välfärd, men ökningen är liten. En stor del av resurstillskottet beror på höjda löner till personalen.

I ett kök på Blombackaskolan i Södertälje har eleverna i årskurs åtta precis haft hemkunskapslektion. Nu återstår disken.

– I denna byggnad har vi samlat alla praktiska ämnen, till exempel slöjd. Det har fungerat bra och varit effektivt, berättar Claes Eriksson.

Annons:

Han visar oss runt på skolan där han har arbetat som rektor sedan 2006.

Under perioden har mycket hänt inom skolans värld. Stora nationella förändringar har genomförts – ny läroplan, ny skollag, nytt betygs­system, lärarlegitimationer och skriftliga omdömen för samtliga elever.

Samtidigt har lärartätheten på Blombackaskolan minskat, enligt siffror från Skolverket.

– Det hävdas ibland att svensk skola har fått kraftigt ökade resurser, men jag vet inte riktigt vart de pengarna har hamnat. Jag har under mina år som rektor inte märkt av något resurstillskott, säger Claes Eriksson.

Hans uppfattning delas av många rektorer i Sverige.

En enkätundersökning från Lärarförbundet som DN har tagit del av visar att 70 procent av skolledarna på de kommunala skolorna anser att de ekonomiska förutsättningarna är sämre i dag än tidigare.

– Bristen på pengar drabbar i slutändan eleverna. Behoven är större än resurserna, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Det förs en debatt om hur mycket pengar som satsas på välfärden. För en vecka sedan skrev Svenskt näringsliv en uppmärksammad artikel på DN Debatt. Organisationen hävdar att bilden av att sänkta skatter dragit undan pengar från den offentliga sektorn är fel. I själva verket har resurserna ökat, enligt Svenskt näringsliv. Ett diagram i samband med artikeln visade tre kurvor som pekar kraftigt uppåt – en för vård, en för omsorg och en för skola.

Dagens Nyheter har granskat hur utvecklingen har sett ut de senaste åren och gått till originalstatistik från bland annat SCB, Skolverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Resurserna till välfärden har ökat, men ökningen har varit svag.

Det hela beror naturligtvis på hur man räknar. I diagrammet tar Svenskt näringsliv inte hänsyn till vare sig ökade elevkullar eller befolkningstillväxt. Dessutom används bruten skala (graderingen börjar inte från noll), vilket får förändringarna i diagrammet att se mycket större ut.

Samtidigt som resurserna totalt sett har ökat till skolan, har lärartätheten legat relativt konstant de senaste tio åren. Sedan 2006 har lärartätheten försämrats med 0,1 elever per lärare.

DN:s granskning visar att en stor förklaring till resurstillskottet inom grundskolan i själva verket är ökade kostnader för löner.

– Alla utgiftsmått går att manipulera på olika sätt. En kommun kan på papperet lägga mycket pengar på skolan. Men samtidigt bestämmer kommunerna i någon bemärkelse lokalkostnaderna själva. Det går till exempel för kommunen att dra in pengar igen genom högre lokalhyror. Även om det ser ut som att man på papperet har ökat skolutgifterna behöver det inte stämma. I skolans fall kan personaltäthet vara ett rättvist mått att använda och där har utvecklingen inte gått uppåt, säger Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet.

Men ökningen till skolan och övriga välfärdsområden går inte enbart att förklara med ökade lönekostnader. Om man justerar resurserna efter kostnadsutvecklingen inom kommunal sektor har resurserna per elev grundskolan ökat från 86.000 kronor per elev till 90.000 kronor per elev på sex år. Ökningen motsvarar 4,7 procent. Inom primärvården har resurserna ökat från 3.636 till 3.913 kronor per invånare.

Ur ett internationellt perspektiv är resurserna som tillförs välfärdssektorn i Sverige höga. Att resurserna har ökat stämmer, men är en utveckling som pågått under lång tid – inte enbart under 2000-talet.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) lät nyligen opinionsinstitutet Ipsos ställa frågor till svenskar om vilket decennium som mest pengar satsades på välfärd. Ytterst få gissade rätt, nämligen nuvarande årtionde.

Läs mer:

Schück: Tillväxt inte nog för att få bättre vård, skola och omsorg

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

Glasgow500
Foto: Danny Lawson/AP/PA

 Sopbil rände in bland fotgängare i Glasgow. Sex döda – flera skadade.

Waldner-500
Foto:Bildbyrån

 Nöjd med tredjeplatsen. ”Första gången jag rankas före Stenmark”. 8  5 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Häng med i nedräkningen. Klockan 20 presenteras nummer 2. 1424  48 tweets  1374 rekommendationer  2 rekommendationer

Pave144
Foto: AP

 Girighet och intrigmakande. Gav hård kritik till sina medarbetare i Vatikanen. 31  4 tweets  27 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Bydoktorn erbjöd billig vård. Använde samma spruta om och om igen.

Stefan-Liv
Foto:Skärmdump TV-centr, AFP

 Före detta flybolagschef har åtalats. Helt hockeylag omkom i olycka. 5  4 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: