Två rejäla börsras har präglat premiepensionsspararnas första tio år. Men den aktiva spararen har klarat sig bättre än den passiva, visar färsk statistik som DN Ekonomi tagit del av.
Enligt Pensionsmyndigheten är snittavkastningen på premiesparandet måttliga 3,1 procent i genomsnitt per år. Ett utfall jämförbart med räntan på vanligt sparkonto. De som gick med redan från början och var aktiva i valet av premiefonder har generellt varit mer lyckosamma. I snitt landar deras värdeförändring på 3,3 procent. Det kan jämföras med dem som passivt placerade premiesparandet i Premiesparfonden, i dag AP7Såfa. Värdet på deras sparande stannar vid 2,5 procent.
Och aktiv eller inte, hade samma pengar gått in i den vanliga inkomstpensionen skulle värdestegringen under perioden 2000–2010 blivit mer måttfulla 2 procent.
Riktigt bra har det gått för de djärva. Alla de som placerade pengarna i till exempel en Rysslandsfond kan trots den mycket kraftiga börsnedgången 2008 räkna hem en värdeökning på 12 procent eller mer per år, visar Pensionsmyndighetens sammanställning.
PPM-systemet sjösattes hösten 2000. Fortfarande utgör premiepensionen en mindre del av den samlade pensionen. När systemet är fullt utbyggt kommer andelen att uppgå till 20–25 procent, enligt Bengt Norrby på Pensionsmyndigheten.
Inför PPM-starten var marknadsföringen massiv och från olika håll kom locktoner om att ”placera hos oss” och den 26 september 2000 kunde drygt fyra miljoner svenskar göra sitt första premiepensionsval. Under åren 1995–1998 hade 55 miljarder samlats ihop och skulle placeras av premiepensionsväljarna i drygt 450 olika fonder. I snitt fick varje pensionssparare 12 500 kronor på sitt sparkonto.
Kasten har varit flera och minst sagt dramatiska i premiepensionsssystemet.
PPM-premiären fick dock den sämsta tänkbara start. Ett kraftigt börsfall till följd av IT-kraschen och terrorattacken i USA den 11 september 2001 urholkade snabbt värdet på sparandet.
Flera år senare, då premiepensionsspararna äntligen lyckats få näsan över vattenytan, var det dags för nästa smäll.
Subprimelånen på den amerikanska bostadsmarknaden skickade världens börsindex på nytt ner i källaren och först nu har en försiktig återhämtning åter börjat skönjas.
Som mest har värdeökningen under ett år (2009) varit 34,8 procent. Året dessförinnan handlade det om en värdeminskning på 34,5 procent.
– Om det ska fortsätta så här i framtiden kan det bli rätt så jobbigt för alla som sparar i premiepensionssystemet, konstaterar Bengt Norrby på Pensionsmyndigheten.
455 premiepensionsfonder har nu blivit drygt 780 och soffliggarfonden, Premiesparfonden där det stora flertalet hamnade, har fått nytt namn och delvis innehåll och blivit AP7Såfa. APSåfa erbjuder i dag också tre olika portföljalternativ, ”försiktig”, ”balanserad” och ”offensiv”.