Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Pensionärer och 28-åringar har samma inkomst

Pensionärerna har trots bromsen inte tappat ekonomiskt jämfört med dem som arbetar de senaste sex åren. Inkomsterna för de äldre har ökat i ungefär samma takt som för de yngre.

Förklaringarna är flera, men höjda grundavdrag och bostadsbidrag för pensionärerna hör till dem – samtidigt som de unga har drabbats av ökad arbetslöshet.

I debatten om pensionärernas ekonomi har fokus varit på bromsen och att de äldre därmed halkar efter löntagarna i ekonomisk standard. Men DN kan nu visa i en unik sammanställning som Pensionsmyndigheten tagit fram för tidningens räkning, att den bilden inte är helt sann.

Visst har de som är 65 och äldre i allmänhet lägre inkomster än de flesta i yrkesverksam ålder (19–64 år), men den genomsnittlige pensionären har fått sin ekonomi förstärkt i ungefär samma takt som den genomsnittlige löntagaren.

Mellan 2006 och 2013 har medelinkomsten ökat med knappt 16 procent för de äldre och med drygt 16 procent för dem mellan 19 och 64 år.

Vad Pensionsmyndigheten har mätt är disponibel inkomst, som är alla inkomster och bidrag efter skatt. I denna inkomst finns inte bara den allmänna, statliga, pensionen – den som påverkas av bromsen – utan alla inkomster. Dit hör för pensionärerna, tjänstepension, privat pension, bidrag och inkomster av kapital.

Myndighetens sammanställning visar också att den genomsnittlige pensionären i år har en total disponibel inkomst på runt 17 000 kronor i månaden. Det är lika mycket som för en genomsnittlig 28-åring.

Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten, tror att det finns flera förklaringar till att de äldre i genomsnitt har klarat de senaste årens kris lika bra som de yngre.

– Nya pensionärer kommer in med bättre inkomster än de som faller ifrån, det är en viktig orsak, säger Settergren.

– Även en viss ökning av arbetsinkomsterna hos dem över 65 hjälper till, tillägger han.
Allt fler väljer att arbeta efter 65 års ålder. Det är också lönsamt, då man får dubbelt jobbskatteavdrag.

En annan faktor som Tommy Lowén, analytiker på Pensionsmyndigheten och den som tagit fram statistiken för DN, påpekar är att finanskrisen slagit mot de yngre. Det är främst där ökningen i arbetslösheten har kommit.

Under perioden 2006–2013 har de som arbetat fått jobbskatteavdrag, men pensionärerna har samtidigt fått höjt grundavdrag och höjda bostadstillägg.

– Jag misstänker ganska starkt att den relativa betydelsen har varit ungefär lika, mellan jobbskatteavdragets effekter på löntagarna och höjt grundavdrag och höjda bostadsbidrags effekter för de äldre, säger Lowén.

Den senaste tidens debatt kring pensionärernas ekonomi har handlat om två saker:

För det första att den så kallade bromsen i pensionssystemet under två år har sänkt inkomstpensionerna. För det andra att jobbskatteavdraget, det vill säga den sänkning av inkomstskatten som alla som arbetar får, har ökat klyftorna till pensionärskollektivet.

Båda faktorerna har fördömts av kritikerna och pensionärsorganisationerna som orättvisa och som har sänkt pensionärernas standard, jämfört med dem i yrkesaktiv ålder.

– Jag tycker att det finns en bild av en sämre utveckling för pensionärerna än vad det faktiskt varit. En förklaring kan vara att det varit fokus på negativa nyheter för pensionärerna, menar Ole Settergren.

Det ska understrykas att statistiken handlar om genomsnitt. Självklart finns det bland landets 1,9 miljoner pensionärer de som har en betydligt sämre levnadsstandard än genomsnittspensionären. Hit hör ensamstående, framför allt kvinnor, de som kommit till Sverige sent i livet och de som inte har tjänstepension.