Rätten att stanna kvar på sin arbetsplats ska höjas från 67 till 69 år. Samtidigt ska 61-årsgränsen när man först får ta ut sin allmänna pension stegvis höjas till 63 år med start till 62 år 2015, enligt utredningen togs emot av socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).

Utredningen vill införa en riktålder som ska anpassas efter medellivslängden. Den skulle enligt prognoser fastställas till 66 år 2015 och börja gälla 2019. Denna förändring gäller också garantipensionen.

Riktåldern för pensioner höjs enligt utredningens beräkningar till 67 år 2022 och 68 år 2034. Höjningarna är förenade med stora kostnader för statskassan eftersom a-kassa, sjukförsäkringar och andra socialförsäkringar gäller längre upp i åldern.

– Men vi anser att detta är enda vägen att gå. Man måste ha ett normalt skydd om vi höjer upp pensionsåldern, säger utredaren Ingemar Eriksson.

Kostnaden för staten beräknas till 1,8 miljarder kronor 2019 när riktåldern höjs första gången. Men intäkterna av att fler arbetar längre beräknas bli större, 5,1 miljarder kronor, vilket ger en nettointäkt på 3,3 miljarder kronor.

Utredningen vill också höja åldersgränsen kraftigt för tjänstepensioner - från dagens 55-årsgräns till 62 år 2017. Dessa pensioner styrs av gällande avtal mellan fack och arbetsgivare. 

– Vi vill inte lagstifta, men vi tycker att det vore lämpligt att man inleder trepartssamtal, säger utredaren Ingemar Eriksson.

Utredningen kan dock tänka sig undantag för vissa tjänstepensioner.