Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Pensionsskolan

Passiva sparare lyckas bäst i PPM-systemet

Det har lönat sig att strunta i att välja fonder i premiepensionssystemet framför att välja själv. Men de som betalat förvaltare för att få hjälp med fondvalet har klarat sig sämst. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Fjolåret var ett bra år för premiepensionsspararna. Börsuppgången gjorde att värdet på premiepensionskontona steg med 22 procent i genomsnitt.

– Värdeutvecklingen har bara varit bättre under tre tidigare år, 2005, 2009 och 2013, säger Bengt Norrby, statistikansvarig för premie­pensionen på Pensions­myndigheten.

Fram till 2011 var utvecklingen likartad för de fonder svenskarna valt och det statliga alternativet AP7 Såfa, som tidigare hette Premie­sparfonden. I samband med namnbytet 2010 bytte fonden också placeringsinriktning till större andel aktier vilket har lönat sig under börsuppgångarna, men också ökat risken.

De som inte väljer fonder hamnar automatiskt i AP7 Såfa, men fonden går också att välja aktivt. Många unga som tjänar in sina första pensionspengar har den här fonden.

Förra året steg värdet på premiepensionen för de pensionssparare som hade AP7 Såfa med 27,1 procent i genomsnitt medan avkastningen stannade på 18,1 i snitt för de svenskar som själva valt fonder. Sämst gick de för de sparare som betalade för en förvaltningstjänst, deras genomsnittliga värdeökning blev 15,6 procent i genomsnitt.

Sett i ett längre perspektiv har de flesta sparare lyckats få avkastning på sin premiepension. Sedan systemet startade har 99 procent av spararna haft en genomsnittligt positiv värdeökning. Snittökningen för alla sparare är 6,4 procent per år.

Den genomsnittliga behållningen på premiepensionskontot var 277 943 kronor och medianen 344 777 kronor 2014. Ett tiotal pensionssparare har fått ihop mer än en miljon kronor och den som lyckats allra bäst har 1 387 941 kronor på kontot.

En trend som fortsätter är att allt färre byter fonder. Under förra året minskade fondbytena med 40 procent. En orsak till minskningen kan vara att det införts krav på skriftlig bekräftelse av muntliga avtal och att det krävs inloggning med e-legitimation för att byta fonder sedan februari 2014.

– Det gör att det i princip bara går att göra fondbyten på sitt eget konto. Tidigare kunde man byta åt släktingar och kompisar, säger Bengt Norrby.

Ett annat skäl till att fondbytena minskar kan vara att AP7 Såfa gått så bra.

– De senaste tre, fyra åren har det inte funnits några starka skäl för dem som ligger i AP7 Såfa att byta, där ligger många unga och flödet därifrån är väldigt litet, säger Bengt Norrby.

Den stora nedgången för fondbytena kom redan 2012 och hänger ihop med att regeringen satte stopp för massbyten av fonder.

Fram till dess hade förvaltningsföretag som åtog sig att sköta premiepensionen mot betalning kunnat byta fonder för 10 000-tal sparare samtidigt.

Att färre byter fonder hindrar inte att det finns sparare som är väldigt flitiga med att byta. Det finns en handfull pensionssparare som gjorde 60–70 fond­byten under 2014.

Fakta. Så kollar du din värde­ökning

Värdeutvecklingen för din premie­pension står i det orange kuvertet från Pensions­myndigheten.

Du kan också logga in på pensionsmyndigheten.se med bank-id eller koden från det orange kuvertet, och se ditt premiepensionskonto.

Vid rubriken ”Snitt per år sedan start” ser du din genomsnittliga värdeökning per år. Nu kan du jämföra hur ditt premiepensionssparande gått jämfört med andra som fick sina första insättningar samma år som du. Det gör du genom att läsa av värdet i grafen här ovanför.