Varje år dimper den allmänna pensionen ner i brevlådan i form av ett orange kuvert från Pensionsmyndigheten. Men hos många dyker det varje år också upp ett rött pensionskuvert, och en del får även ett pensionsbrev från banken.

Förvirrad av alla kuvert? För de allra flesta svenskar är pensionen nämligen mycket mer än den statliga pension som syns i det orange kuvertet. Pensionen kan komma från olika håll, från staten, från jobbet, och från dig själv. Det här är de olika delarna som kan utgöra hela din pension.

ALLMÄN PENSION - PENSION FRÅN STATEN:

Den allmänna pensionen utgör basen i det svenska pensionssystemet, och betalas ut av staten. Allmän pension har du rätt till om du har betalat inkomstskatt i Sverige. Varje år avsätts 18,5 procent av lönen och andra skattepliktiga ersättningar, till exempel arbetslöshetsersättning och föräldrapenning, till det statliga pensionssystemet.

Den allmänna pensionen är uppdelad i två delar, en del där pengarna förvaltas av staten, inkomstpensionen, och en del där du kan förvalta pengarna själv, premiepensionen.

De flesta kommer att få den största delen av sin pension genom inkomstpensionen. 16 procent av lönen går varje år till inkomstpensionen. Pengarna kan du inte placera själv, utan de förvaltas av de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna. Hur hög inkomstpensionen blir beror på hur hög din lön är, hur många år du arbetar, hur lönerna utvecklas, och hur det går för Sveriges ekonomi. Medellivslängden, hur AP-fonderna placerar pengarna, och vid vilken ålder du går i pension spelar också in på inkomstpensionens storlek.

Premiepensionen kan du förvalta själv genom att välja vilka fonder pengarna ska placeras i. 2,5 procent av lönen går varje år till premiepensionen. Pensionsmyndigheten har 800 registrerade fonder, och du kan placera pengarna i upp till fem fonder. Men det går också alldeles utmärkt att inte göra något val alls, då placeras pengarna automatiskt i sjunde AP-fondens soffliggaralternativ, AP7 Såfa. Man kan när som helst byta fonder kostnadsfritt. Hur hög premiepensionen blir beror på hur mycket du tjänar, hur många år du arbetar, och hur det går för fonderna du placerar pengarna i.

För de flesta kommer den allmänna pensionen att vara mellan 40 och 60 procent av den lön man har innan pensionen. Förenklat kan man säga att ju mer du tjänar, desto högre blir den allmänna pensionen du får från staten.

Det finns dock ett tak för hur mycket man kan tjäna och få pension på. Inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande. I praktiken innebär det att inkomster över 32.562 kronor i månaden inte höjer den allmänna pensionen.

Den som haft liten eller ingen arbetsinkomst får ett grundskydd i form av garantipension från staten. För att få full garantipension ska man ha bott minst 40 år i Sverige. Ogifta personer kan i år inte få mindre än 7.597 kronor i månaden före skatt i pension, och den som är gift kan inte få mindre än 6.777 kronor i pension. Ju större inkomstgrundad pension man har, desto mindre blir garantipensionen.

I den allmänna pensionen ingår också något som kallas för tilläggspension. Tilläggspensionen riktar sig mot personer födda 1953 och tidigare och som till viss del har tjänat in till pensionen via ATP, som fanns i det gamla pensionssystemet. Personer födda mellan 1938 och 1953 kommer alltså att få sin allmänna pension i form av inkomstpension, premiepension och en del tilläggspension. Ju närmare 1938 man är född, desto större del av den allmänna pensionen kommer att vara tilläggspension.

TJÄNSTEPENSION - PENSION FRÅN JOBBET:

Tjänstepensionen är den del av pensionen du får från din arbetsgivare. Tjänstepensionen och den allmänna pensionen påverkar inte varandra, utan läggs ihop och blir tillsammans din totala pension. Om du har tjänstepension sätter arbetsgivaren varje månad av en summa till dig.

Tjänstepensionen bygger på kollektivavtal mellan fackförbunden och din arbetsgivare, men även på arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ha tecknat individuella försäkringar genom ett försäkringsbolag. Det är dock inte säkert att arbetsgivaren betalar tjänstepension till dig. Ofta utgör tjänstepensionen en betydande del av den totala pensionen, generellt innebär den ett komplement med cirka 10 procent, men för höginkomsttagare kan det vara ännu mer.

Det finns två olika sorters tjänstepension, förmånsbestämd och premiebestämd. I den förmånsbestämda pensionen är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan inte påverka den förmånsbestämda delen, utan det är arbetsgivaren som måste betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen.

Den premiebestämda tjänstepensionen innebär att det är bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in till din pension. Du kan sedan påverka hur stor pensionen blir i slutändan genom att placera den summan i fonder eller traditionella försäkringar. I en traditionell försäkring får du en garanterad ränta på varje inbetalning. I en fondförsäkring påverkas slutbeloppet av hur fonderna utvecklas.

Hur tjänstepensionen ser ut beror på kollektivavtalet mellan din arbetsgivare och fackförbundet. För att få veta vilka regler som gäller för dig måste du kontakta den som förvaltar din tjänstepension. De fyra vanligaste avtalen för tjänstepension är:

• SAF/LO-pension för privatanställda

• PA03-pension för statligt anställda

• KAP-KL-pension för kommunal- och landstingsanställda

• ITP-pension för privatanställda tjänstemän.

Har du jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension.

PRIVAT SPARANDE - PENSION FRÅN DIG SJÄLV:

Ett privat pensionssparande är toppen på pensionspyramiden med allmän pension och tjänstepension i basen. Det påverkar varken tjänstepensionen eller den allmänna pensionen, utan alla delar räknas samman för att bli din totala pension.

Det privata pensionssparandet är precis som allt annat sparande helt frivilligt, och kan ske genom en bank eller ett försäkringsbolag. Ofta är det privata pensionssparandet låst tills du fyller 55 år, och kan då utbetalas under kortast 5 års tid. Avtal och avgifter beror på det bolag och den sparandeform du väljer.

Ett privat pensionssparande är avdragsgillt på upp till 12.000 kronor om året.