Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Pensionsskolan

Så många får den lägsta pensionen

Garantipensionärernas andel av det totala antalet pensionärer minskar.
Garantipensionärernas andel av det totala antalet pensionärer minskar. Foto: Janerik Henriksson / Scanpix
Den som inte har tjänat in någon pension alls får det knapert på ålderns höst. Garantipensionärerna får bara drygt 7.000 kronor i månaden. Bland dem finns kvinnor som varit hemmafruar och gruppen har därför minskat med tiden.

För den som tjänat ihop till ingen eller mycket liten inkomstgrundad pension finns den skattefinansierade garantipensionen som ett skyddsnät. Vid årsskiftet var det drygt 800.000 svenskar som fick sina inkomster helt eller delvis från garantipensionen.

De som endast fick pension på detta sätt var knappt 100.000. För dem handlar det om 7.046 kronor i månaden för gifta och 7.899 för ogifta.

Läs mer: Så räknas garantipensionen ut

Det stora flertalet är kvinnor: 82 procent av dem som får enbart garantipension och 80 procent av dem som får en del av sina inkomster därifrån, enligt statistik som Pensionsmyndigheten tagit fram. Här finns bland annat hemmafruarna som aldrig kom ut i arbetslivet.

– Eftersom de flesta kvinnor i dag arbetar kommer den här gruppen att minska, säger Lars Pettersson på Pensionsmyndighetens utvecklingsavdelning.

Förändringen syns redan i statistiken. Bland de yngre pensionärerna (födda 1938 eller senare) har kvinnornas andel bland de rena garantipensionärerna sjunkit till 69 procent. Bland de äldre är andelen kvinnor 86 procent.

Överhuvudtaget minskar garantipensionärernas andel av det totala antalet pensionärer. 2012 utgjorde de 40 procent av Sveriges cirka 2 miljoner pensionärer. 2003 var den siffran 54 procent.

Bland garantipensionärerna finns också personer med annan bakgrund än att de varit hemmafruar.

– Generellt handlar det om personer som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. De kan exempelvis ha varit sjukskrivna, förtidspensionärer eller haft en låg lön – ofta en kombination av flera saker, säger Lars Pettersson.

Geografiskt sticker Stockholm ut med en lägre andel garantipensionärer än riket i övrigt. En förklaring är enligt Lars Pettersson det högre löneläget i huvudstaden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.