Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Pesetans kaotiska återkomst

Spanien före euron – och efter? Tusen pesetas var värda ungefär 60 kronor.
Spanien före euron – och efter? Tusen pesetas var värda ungefär 60 kronor. Foto: Alamy
Om ett land lämnar euron väntar kaos, och det finns en risk att ”alla finanskrisers moder” uppstår. Det finns också en rad varianter av det otänkbara scenariot, visar en genomgång i en spansk tidning.

Flera banker och kreditinstitut har lagt upp planer för hur de ska agera om euron spricker, och det har kommit rapporter om att Irlands centralbank smörjer upp sina gamla avställda pund-sedelpressar.

Vad skulle hända om den gemensamma valutan började lösas upp och någon form av nationella valutor återuppstod? Tidningen El País har gjort ett tankeexperiment, fördelat på tre scener, som handlar om att Spanien lämnar den monetära unionen.

Scen 1

Väckarklockan ringer. Snabb dusch och sedan ner till frukostkaféet i kvarteret.

– Hur mycket kostar det, sade du?

– 250 pesetas.

– För en café con leche?

– Det är vad den kostade förut.

”Förut” är några få dagar tidigare, när kaffet kostade 1,50 euro. Den indignerade kyparen försvarar att han använder samma växelkurs som den som gällde när pesetan ”oåterkalleligen” låstes mot de andra eurovalutorna: 166 pesetas för en euro.

Det är juni 2012, och det otänkbara har inträffat: Grekland lämnade euron i april. På drygt en månad har den finansiella jordbävningen drabbat Irland och Portugal. Italien skakar. Och Spanien återvänder till pesetan, trots enorma juridiska komplikationer.

Scen 2

Väckarklocka. Dusch. Till kafét.

– Det blir 420 pesetas.

– Herregud. För en kopp kaffe?

Juni 2012. Pesetan tappar 40 procent i värde så snart den börjar användas. BNP:n faller som en sten., Arbetslösheten stiger till 23 procent.

Experter på UBS och Citigroup räknar med att en nyinförd peseta, drachma eller lira skulle depreciera mellan 40 och 60 procent gentemot ”rest-euron”, förutsatt att en sådan finns kvar. De tillägger att det vore ett katastrofscenario.

Vid minsta antydan om att Spanien är på väg att återinföra pesetan skulle enskilda och företag börja ta ut sina pengar från bankerna. De euro som tas ut är då skyddade från den oundvikliga värdeminskningen, som kommer att ske på insatt kapital. Företag som har lånat på euromarknaden måste ju också betala tillbaka lika många euro som de lånat.

Massuttagen orsakar bankkonkurser. Många företag går omkull. Den relativa konkurrensfördelen som pesetans devalvering innebär dunstar genom inflationens återkomst och de exporttariffer som fastställs av övriga EU, spekulerar El País.

BNP skulle kunna falla med mellan 30 och 50 procent. De nära banden med Europeiska centralbanken garanterar snabb finansiell smitta. Man står inför ”alla finanskrisers moder”, som den amerikanska nationalekonomen Barry Eichengreen uttryckt det.

Bara med en överraskande och snabb övergång till pesetan skulle massuttag från bankerna kunna undvikas. Men den sådan är näramast omöjlig att tänka sig, eftersom en så dramatisk förändring måste förhandlas fram mellan medlemsländerna.

Scen 3

Väckare, dusch, till kafét.

– Det blir 2,50 europesetas.

– Skojar du?

Juni 2012. På en lördag har Europeiska rådet överraskande beslutat om Spaniens omedelbara utträde ur EU, det enda legala sättet att lämna euron. Samma dag klubbas en regel som förbjuder större bankuttag än 1.000 euro i veckan. På söndagen spikas den nya växelkursen: 1 euro = 1 ny peseta. På måndagen förser banker, sparkassor och alla officiella kontor eurosedlar med särskilda stämplar för att de ska kunna användas som nya pesetas tills de nya sedlarna tillverkats.

En sedel om 20 euro fungerar tillfälligt som en sedel om 20 nya pesetas, eller europesetas. Den nya valutan faller i värde med 40 procent så snart den introduceras på marknaden

Eric Dor vid universitet i franska Lille har föreslagit att man till en början använder de gamla eurosedlarna för att klara de tekniska problemen med att införa en ny valuta. En uttagsbegränsning, vilket Argentina tillämpade vid sin statsbankrutt 2001, kan förhindra bankkollapser, men en sådan innebär också stora sociala orättvisor. Alla har inte sina viktigaste tillgångar på bankkonton.