Superdatorer styr börserna

Bakom mer än hälften av aktiehandeln i USA står datorer som programmerats att agera vid givna signaler. Även i Europa växer fenomenet. Programhandel, eller algoritmhandel som det brukar kallas, är inget nytt. Men omfattningen har ökat sedan det kommit nya regler för konkurrens på finansmarknaderna. Det nya är också tekniken och möjligheterna att skära emellan på aktiekurserna.

Många aktier handlas i dag på flera olika marknadsplatser vilket gör att det uppstår kursskillnader som endast mycket snabba datorer kan utnyttja. Superdatorerna ligger ständigt ute och letar efter prisskillnader. På några millisekunder kan de köpa och sälja tusentals aktier. Den här handeln kallas högfrekvenshandel. Den har under sommaren väckt debatt i USA, och något som upprör är så kallade flash-order.

Flashorder ger högfrekvenshandlarna möjlighet att mot betalning se köp- och säljorder några millisekunder innan uppgifterna blir synliga för resten av marknaden. Dessa millisekunder räcker för att datorerna ska hinna köpa aktier som efterfrågas för att sedan omedelbart sälja dem.

Som en följd av kritiken har de amerikanska börserna sagt att de ska sluta med dessa tjänster från och med den
1 september. I Stockholm erbjuder Nasdaq OMX inte flashorder. Men även nordiska aktier är föremål för högfre­kvenshandlarnas intresse. Genom att utnyttja kursskillnader som uppstår
i svenska aktier som handlas på både Stockholmsbörsen och till exempel den nyöppnade marknadsplatsen Burgundy kan superdatorerna blixtsnabbt skära emellan.

Kritiker är nu rädda för att högfre­kvenshandlarna kan påverka kurserna på andra investerares bekostnad. ­Andra oroar sig över konsekvenserna om det blir fel i en aktiedator som i sin tur sprider felaktiga signaler till andra datorer. Som en konsekvens har flera marknadsplatser börjat erbjuda större investerare att lägga dolda order, som inte syns förrän de är matchade.

Fler artiklar om datorerna på börsen finns på www.placera.nu.