Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Polens ekonomiska framgångssaga i fara

Östeuropas lysande ekonomiska stjärna, Polen, kan vara på väg att förlora sin strålglans. Risken är att investerare förlorar förtroende för landet till följd av den nya regeringens kontroversiella politik.

Få ekonomier i världen har klarat sig så bra de senaste 25 åren som Polen. Medan finanskriser och bubblor har sänt chockvågor ut i världsekonomin och lett till utdragna perioder av lågkonjunktur har den polska ekonomin stått stark med en tillväxt som kretsat kring 3–4 procent per år.

Med medlemskapet i EU blev målet att nå upp till samma välstånd som resten av EU-länderna och landet har kommit en god bit på vägen. Numera är Polen EU:s åttonde största ekonomi och mätt i BNP per capita har man nått upp till 67 procent av EU-snittet, jämfört med 32 procent för 25 år sedan. Relativt låga löner och en välutbildad befolkning har lockat till sig utländska investerare. Tyska bilföretag har förlagt delar av sin produktion till Polen och även svenska företag är väl etablerade i landet. En del av lockelsen finns i den relativt stora marknaden, Polen har 38 miljoner invånare.

I sin senaste prognos spår EU-kommissionen en tillväxt på 3,5 procent de kommande två åren. Men sedan den nya konservativa regeringen valdes 25 oktober har oro börjat skönjas i de ekonomiska leden. Börsen har fallit och räntorna gått upp i  takt med att EU riktat kritik mot kontroversiella inslag i regeringens politik. På onsdagen beslutade EU-kommissionen att inleda en formell granskning av Polen för att undersöka om landet har åsidosatt EU:s grundläggande värderingar. Till den kritiserade politiken hör att den nya regeringen, ledd av Pis (Lag och rättvisa) tillsatt nya, Pis-vänliga domare till författningsdomstolen och ökat kontrollen över medierna. Allt detta skapar osäkerhet och riskerar att skada det ekonomiska förtroendet för landet.

– Polen har i över 20 år varit ett pålitligt land som investerarna har litat på. De lämnade aldrig den inslagna reformvägen utan gick alltid framåt, ibland snabbt, ibland lite långsammare, i  bland åt sidan, men aldrig bakåt. Nu är risken att de går baklänges och tappar i attraktionskraft för investerare. Investeringar bygger mycket på förtroende och framtidstro, säger Hubert Fromlet, seniorprofessor vid Linnéuniversitetet, som har följt landet länge.

Han konstaterar att en stor del av Polens framgångar har lutat sig mot export och utländska investeringar. De som redan är på plats i landet lär inte överge det i första taget. Men att locka till sig nya kan bli svårare med följden att tillväxten dämpas.

– Framför allt är det allvarligt att Polen är i klinch med EU. Polen har fått ganska mycket pengar från EU och en konflikt med unionen är en psykologisk signal som inte är bra, säger Fromlet.

Den nya regeringen har dessutom aviserat en politik som riskerar att slå hårt mot statskassan. Här finns löften om sänkt pensionsålder, högre barnbidrag, sänkta skatter för låginkomsttagare och nya skatter för bland annat banker.

Hubert Fromlet konstaterar att Polen är en viktig ekonomi för Europa och Sverige och hoppas att den nuvarande konflikten kan lösas med dialog.

– Det är bra för Europa om Polen går bra, det är ett viktigt land och det vore synd om polackerna äventyrar den goda utveckling de har haft hittills.

Fakta. Miljarder i EU-bidrag

Polsk BNP har mer än fördubblats de senaste 25 åren.

BNP per capita har ökat från 32 procent av snittet i EU till 67 procent.

Mellan 1991 och 2008 var den genomsnittliga tillväxten 4,6 procent per år.

Förra året växte BNP med 3,5 procent och tillväxten spås bli lika hög i år och nästa år.

Export står för nästan hälften av Polens BNP.

Polen är en av EU:s största nettobidragstagare. 2014–2020 har EU avsatt 106 miljarder euro, 980 miljarder kronor, i bidrag till Polen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.