Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Polisen vinnare när tre miljarder fördelas i vårbudgeten

02:39. Hör DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg om vårbudgeten.

Polisen får det största tillskottet i regeringens vårbudget som presenteras på tisdagen. Enligt listan över utgiftsökningar som DN tagit del av går 700 miljoner kronor till att stärka polismyndigheten från och med den 1 juli.

– Det är väldigt viktigt att öka tryggheten, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Till denna ”trygghetssatsning” räknar hon också 500 miljoner kronor till skolor i utsatta områden, 150 miljoner kronor mer till barn- och ungdomsvård och 100 miljoner kronor extra till ungas psykiska hälsa till regeringens satsning för att komma åt gängkriminalitet och annan brottslighet. Sammantaget blir det nästan hälften av det samlade reformutrymmet från halvårsskiftet på 3,1 miljarder kronor.

Läs mer: Johan Schück: Stark svensk ekonomi – men snart väntar avmattning

Till detta kommer en halv miljard kronor mer till försvaret enligt regeringens försvarsöverenskommelse med alla borgerliga partier förutom Liberalerna som valt att stå utanför.

– Att stärka polisen har varit väldigt viktigt. Vi ser att gängkriminaliteten sjunker nedåt i åldrarna, säger Magdalena Andersson.

Hennes två och ett halvt år som chef på finansdepartementet har varit en berg- och dalbana. Den första rödgröna höstbudgeten föll när Sverigedemokraterna röstade på den gemensamma borgerliga skuggbudgeten i december 2014.

Därefter har två höstbudgetar och två vårbudgetar passerat riksdagen med stöd av Vänsterpartiet. Även årets vårbudget lär gå igenom.

I den har Vänsterpartiet tagit åt sig äran av 500 miljoner kronor extra till förlossningsvården och regeringspartnern Miljöpartiet vurmar extra för ytterligare 500 miljoner kronor till ”Klimatklivet”, där kommuner och organisationer får söka pengar.

– Det har blivit en succé med väldigt många ansökningar, konstaterar Magdalena Andersson.

Men vad är egentligen det socialdemokratiska avtrycket i vårbudgeten?

– Helheten, naturligtvis. Vi står bakom allting i den här vårbudgeten och vi tycker att den är väldigt bra.

Finansministern avbröt sin påskledighet på annandagen och åkte in till finansdepartementet, dagen innan hennes tredje vårbudget ska presenteras. Budskapet på presskonferensen och i riksdagsdebatten blir att svensk ekonomi står stark, att statsfinanserna förbättrats och att andelen i utanförskap minskar.

– Nu har vi haft överskott två år i rad. Ungdomsarbetslösheten har varit hög, men nu har 150 000 fler ett arbete att gå till och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Det gör sammantaget att vi ser utrymme för att göra ökade investeringar, säger hon.

Magdalena Anderssons roll i regeringen är stark. Hennes chef, statsminister Stefan Löfven, har på senare tid ofta lyft fram henne. Ett exempel var Löfvens tal under S-kongressen i Göteborg före påskhelgen där hon var den enda minister som namngavs i hans av terrordådet en dag försenade tal.

Att stärka polisen har varit väldigt viktigt. Vi ser att gängkriminaliteten sjunker nedåt i åldrarna.

Det är också Magdalena Andersson som för första gången ska tala i Almedalen på den 5 juli eftersom partiledaren Stefan Löfven i stället valt att ge sig ut på Sverigeturné under politikerveckan i Visby.

Men hennes popularitet hos allmänheten har hittills inte nått i närheten av S-företrädare på finansministerposten som Kjell-Olof Feldt (1983–1990) eller Göran Persson (1994–1996) eller för den delen den moderata företrädaren Anders Borg (2006–2014).

De borgerliga i riksdagen är också alltmer kritiska till finansministern, som de tycker lyssnar för mycket på Vänsterpartiet. Efter sommaren väntar motstånd mot den sista höstbudgeten före valet nästa år där de borgerliga med olika metoder hotar lägga krokben för tre av regeringens aviserade skattehöjningar: flygskatten, nya så kallade 3:12-reglerna för företagare och att fler ska betala statlig inkomstskatt.

Dessa förslag är ute på remiss, men nämns inte ens i vårbudgeten, trots att detta gjorts tidigare under mandatperioden med kommande skattehöjningar.

– Vi har gjort det ibland och ibland inte. Men nu hade vi så många andra faktarutor så vi har inte med det där, lyder Anderssons förklaring.

På senare tid har frågor väckts om regeringen skulle kunna tänka sig att backa på någon eller några av de kritiserade skattehöjningarna när skattepengarna strömmar in i statskassan. Några sådana förhoppningar vill inte Magdalena Andersson väcka, även om hon inte utesluter det.

– Regeringen kommer att ta ställning i höst hur vi ska gå vidare. Det handlar om att fler människor ska betala statlig inkomstskatt – å andra sidan motsvarar det ungefär kostnaden för den pensionärsskattesänkning som vi föreslår. Flygskatten finansierar att det ska bli billigare att anställa och 3:12-reglerna påverkar inte mindre företag, utan företagare med höga inkomster, säger hon.

Den socialdemokratiska kongressen beslutade förra veckan att kommunerna ska få mer statliga pengar för att undvika stora höjningar av kommunalskatten. Organisationen Sveriges kommuner och landsting har varnat för att kommunalskattehöjningar på i genomsnitt två kronor i annat fall kan vara nödvändiga.

– Det gäller inte minst under nästa mandatperiod. De pengarna kommer att behöva gå till att anställa fler i kommunerna för att ha råd till bra förskolor, skolor och äldreomsorg. Det kommer inte att finnas utrymme för stora ofinansierade skattesänkningar.

Hur ser du då på behovet av ytterligare skattehöjningar?

– Det är klart att man alltid kan behöva göra förändringar i skattesystemen för att ta bort undantag, ta bort nedsättningar, stärka jämlikheten eller öka miljöstyrningen. Men jag ser inte stora behov. Som det ser ut nu har vi framväxande överskott under de kommande åren. Man kan också behöva höja skatten för att finansiera en skattesänkning.

Ett annat orosmoln för regeringen är hur många av de flyktingar som kommit till Sverige under de senaste åren, i synnerhet under hösten 2015, ska kunna hitta ett jobb. Men nu är tongångarna mer optimistiska än tidigare.

– Enligt prognosen kommer inte arbetslösheten att öka när dessa människor kommer ut på arbetsmarknaden. Däremot är det möjligt att den hade sjunkit tillbaka snabbare, säger hon.

Men enligt regeringens beräkningar i vårbudgeten kommer trots flyktingvågen andelen personer som lever på bidrag att minska under de närmaste åren.

– Det är oerhört glädjande. Med de insatser regeringen har gjort och med en stark utveckling på arbetsmarknaden är bedömningen att fler människor än vad kanske hade vågat hoppats på kommer att komma ut i arbete.

Men hur går det ihop med den tröga integration vi sett hittills. Är inte det en väl optimistisk prognos?

– Prognoser är alltid prognoser, men det är inte så att regeringens prognos ligger väldigt annorlunda jämfört med andra. Även om det är en del som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden är det andra som snabbt kommer i arbete, inte minst bland ungdomar. Det gör sammantaget att vår bedömning är att antalet personer i ersättningssystemen kommer att minska.

”Vi står bakom allting i den här vårbudgeten och vi tycker att den är väldigt bra”, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Fakta. Ökade utgifter

Från och med den 1 juli vill regeringen stärka budgeten med totalt 3,1 miljarder kronor på åtta områden:

Polisen: 700 miljoner kronor.

Försvaret: 500 miljoner kronor.

Förlossningsvård: 500 miljoner kronor.

Klimatet: 500 miljoner kronor.

Grundskolan: 500 miljoner kronor.

Gymnasieskolan: 150 miljoner kronor.

Barn- och ungdomsvård: 150 miljoner kronor.

Barn och ungas psykiska hälsa: 100 miljoner kronor

Källa: Regeringen

Här höjs skatten. ..

Gränsen för statlig inkomstskatt ska bara räknas upp med de genomsnittliga prishöjningarna, inte med ytterligare 1 procent som i år.

Höjd särskild inkomstskatt för svenskar bosatta utomlands, från 20 till 25 procent

En flygskatt ska införas med tre nivåer beroende på avstånd från en svensk flygplats: 80, 280 och 430 kronor per resa.

Dyrare tjänstebilar och höjd fordonsskatt, framför allt för bränsleslukande modeller.

Nya 3:12-regler ökar skatten i vissa fåmansbolag.

. ..och här sänks skatten

Sänkt pensionärsskatt för 1,4 miljoner personer över 65 år med upp till 2 500 kronor per år.

Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. En person med högsta möjliga sjukersättning, och genomsnittlig kommunalskattesats, beräknas genom förslaget få en skattesänkning med knappt 2 500 kronor per år.

Sänkt skatt för första anställningen. Regeringen vill utvidga en sänkning av arbetsgivaravgiften från 31 till 10 procent till att även omfatta handelsbolag och aktiebolag utan anställda.

Sänkt elskatt till datacenter och datorhallar.

Sänkt skatt på vissa personaloptioner.

Sänkt skatt på naturguider. Regeringen vill sänka skatten från 25 till 12 procent.

Källa: Regeringen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.