Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Politiker efterlyser ansvar hos Ericsson och Telia Sonera

Det är uppenbart att företag som Ericsson och Telia Sonera bör se över sin uppförandekod (code of conduct). Det menar kristdemokratiska riksdagsledamoten Caroline Szyber mot bakgrund av företagens affärer i diktaturens Vitryssland.

– Företagen måste ta på sig ett större ansvar än de visat upp de senaste dagarna. Det går inte att bara hänvisa till att lagar följs. Lagstiftningen i ett land som Vitryssland speglar den diktatur som råder, säger Caroline Szyber till DN.se.

Under presidentvalet i december 2010 var Szyber själv på plats i Vitryssland, som medlem av en delegation valobservatörer. Vid ett tillfälle befann sig gruppen på Oktobertorget i huvudstaden Minsk, där oppositionen höll en manifestation.

– Flera av de oppositionella som befann sig där inkallades till förhör. Det visade sig att polisen spårat dem via deras mobiltelefoner – man kunde helt enkelt se var de befann sig, säger Caroline Szyber.

Hon välkomnar finansmarknadsminister Peter Normans initiativ nyligen att kalla till sig Telia Soneras ordförande Anders Narvinger för att från honom få en förklaring till medieuppgifterna om oetiska affärer när telekomtjänster levererats från det av staten delägda bolaget till diktaturens Vitryssland.

Moderate Europaparlamentarikern Christofer Fjellner säger till DN.se att han inte är förvånad över uppgifterna om att telekommunikationsutrustning kan användas för övervakning.

– Det är inget nytt. Däremot tycker jag att det är ett problem som Ericsson borde ta sig en rejäl funderare över. Man levererar telekomutrustning som inte bara kan användas för avlyssning, utan som också används till just det, i diktaturens Vitryssland, säger Christofer Fjellner.

Han vidgar frågan till att vara ett problem för företagets ägare, de många aktieägarna.

– Hade jag varit aktieägare skulle jag vara mycket tveksam till att mina pengar fick användas på detta sätt för att skapa intäkter.

– Och för Telia Soneras del, med staten som stor delägare, blir frågan särskilt känslig.

Christofer Fjellner konstaterar att uttalanden från de båda storföretagen visar att man tagits på sängen av den etikdebatt som följt på senaste tidens avslöjanden.

– Det borde de inte ha blivit. Under lång tid har det förts en global debatt om detta.

Fjellner tillägger att lagstiftning på EU-nivå ”inte borde vara nödvändig, men kan bli det” om inte företagen själva mäktar med att sätta upp gränser för hur affärer ska bedrivas med länder som åsidosätter mänskliga rättigheter.

Bodil Ceballos, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet, säger till DN.se att det som hennes parti krävt gång på gång – ett bindande regelverk för hur svenska företag agerar på hemmaplam såväl som utomlands – nu är än aktuellare mot bakgrund av Telia Soneras och Ericssons Vitrysslandsaffärer.

– Det handlar inte bara om miljö, utan även om att företag ska tvingas stå upp för mänskliga rättigheter och sociala rättigheter, säger Bodil Ceballos till DN.se.

När frågan om att ställa etiska krav på företag som verkar på andra marknader menar Ceballos att det enda som hörts från regeringens sida är UD:s och utrikesminister Carl Bildts inställning att ”mänskliga rättigheter är något som garanteras av stater – inte av företag” samt handelsminister Ewa Björlings tal om att ”svenska företag i sig är garanter för mänskliga rättigheter, de gör gott”.

– Man kan inte gömma sig bakom en sådan falsk fasad, menar Bodil Ceballos.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.