Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Politiker: Pinsamt Telia Sonera

Tunga politiker kritiserar Telia Sonera för kaoset som uppstått under nedmonteringen av det fasta telenätet. Men ansvaret vilar, menar de, även på regeringen.

Många har drabbats hårt sedan övergången från fast till mobil telefoni inleddes runtom i landet förra året. Kritiken mot teleoperatörerna, med Telia Sonera i spetsen, är massiv.

Förra veckan riktade riksdagsledamot Ingemar Nilsson (S), Västernorrland, en skriftlig fråga till it-minister Anna-Karin Hatt (C). Vad som föranledde den var det faktum att 50.000 abonnenter ska bli av med sin fasta telefoni när Telia Sonera monterar ner kopparnätet. Den mobila lösning man erbjuder i stället har visat sig ha stora tekniska brister, säger han.

– Dessutom var erbjudandet endast ett, nämligen ett 24-månaders avtal. Det kan inte vara överensstämmande med Post- och telestyrelsens (PTS) regelverk och trots att företaget har sagt att man ska ändra på det har de här erbjudanden fortsatt pumpas ut.

Det låter som att du lägger hela ansvaret på Telia Sonera?

– Det är klart att aktören som har den unika och exklusiva äganderätten till kopparnätet – en nationell tillgång – måste ha ansvaret. Kan företaget förfoga över nätet som det vill? frågar man sig.

– Det måste i första hand PTS svara på, men ytterst är det regeringen och ansvarig minister som har att se till att Telia Sonera efterlever regelverket. Är det inte så måste det kanske skärpas, säger Ingemar Nilsson.

Marie Nordén, själv uppvuxen i jämtländska glesbygden, blir förbannad när hon hör att problemen kring teknikskiftet kvarstår. Hon och andra politiker har uppmärksammat frågan vid åtskilliga tillfällen, ändå händer inte mycket.

– Människor förlorar sin fasta telefoni utan förvarning. De blir av med sina trygghetslarm. Det är omöjligt att inte bli upprörd när man hör sådant. Någonting står fel till; människor har satts på undantag, säger hon.

I samtal med DN.se hävdar Telia Sonera att bolaget endast tar bort den fasta telefonin om de kan erbjuda en fullgod lösning. Ett påstående som enligt Marie Nordén inte stämmer:

– De tror att de har erbjudit en lösning. Men när det är så dålig täckning på vissa orter att det mobila nätet inte fungerar så har Telia missat att titta på det faktiska läget. Det blir pinsamt när de inte kan erkänna att det inte gått som de tänkt sig.

Marie Nordén tog under våren upp frågan med it- och regionminister Anna-Karin Hatt. Hon fick då till svar att det inte finns några hushåll eller företag i Sverige som saknar telefoni.

Uttalandet visar att ministern vid den tidpunkten var felinformerad, menar Nordén. Sedan dess har åtgärder vidtagits, bland annat ska PTS före årsskiftet ha tillsatt en telefoniombudsman som ska bistå dem som drabbats.

Därför hoppades hon att attityden skulle vara annorlunda nu.

– Jag trodde att det hade blivit bättre. Men även om man landar i Telias uppdrag och teknik så handlar det till syvende och sist om politikernas direktiv till PTS och hur de följer upp teknikskiftet. Regeringen måste ta ett tydligt ansvar i det här.

Vid Telia Sonera säger Irene Krohn på pressavdelningen att bolaget kunde ha varit lite tydligare i sin information till kunderna. Tekniken är det dock inget fel på, framhåller hon:

– Vi tar inte bort den fasta telefonin om vi inte kan erbjuda en lösning av samma kvalitet, säger hon och påtalar att ”lösningen” hon syftar på inte ska förväxlas med vanliga mobiltelefoner.

Det kunderna får är visserligen mobil telefoni, men dosan – adaptern – som de ska sätta i väggen, har en mottagning långt bättre än den som finns i vanliga mobiltelefoner:

– Dosan fångar upp även svaga signaler från mobilnätet. Vi testar och mäter för att vara säkra på att vi erbjuder ett fullgott alternativ, säger Irene Krohn.

Men Marie Nordén är kritisk. Ett problem, tror hon, är att många beslutsfattare inte förstår de villkor som råder i glesbygden. 

– Vi lever i en teknikintensiv tid; folk är uppkopplade nästan hela tiden. Men det ser inte ut så överallt – alla har inte ens tillgång till telefoni. Det kan få allvarliga följder. Företag och verksamheter drabbas. Och folk får svårt att ringa ambulansen.

Hon befarar att det snart kan komma att gå prestige i frågan:

– Det vore det värsta som kunde hända. Inblandade parter måste ta sitt ansvar i det här.

Även Anna-Karin Hatts partikollega, riksdagsledamot Per Åsling från Jämtland, är kritisk till Telia Soneras hantering. ”Det är alldeles uppenbart att man inte fullföljer sina åtaganden”, säger han.

– Telefonin funkar inte på ett tillfredsställande sätt och landsbygden hamnar i strykklass. Telia Sonera har en skyldighet att leverera minst samma standard vid teknikskiftet, men så sker inte, säger Per Åsling.

Det är inte fel på uppdraget?

– Nej, uppdraget är tydligt. PTS säger samma som jag och sätter stor press på Telia Sonera och har krävt att bolaget ska ta fram ett åtgärdspaket. Hade man fullföljt sina åtaganden hade exempelvis inrättandet av en tefefoniombudsman inte behövts.

Hatt sade så sent som i somras att det inte finns några problem?

– Jag har sett de där citaten och vet inte var de kommer ifrån. Under hela resans gång har jag haft kontakt med både henne och regeringskansliet. Frågan har följts noggrannt och åtgärder har vidtagits. Det är vad jag kan utgå från, säger Per Åsling.

Anna-Karin Hatts svar på Ingemar Nilssons fråga väntas komma under onsdagen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.