Spararna hade fått högre avkastning på rena chansningar än på ett aktivt PPM-val.
PPM-spararna hade klarat sig bättre om de låtit slumpen styra sina val, enligt nya uppgifter från PPM. Samtidigt har inga Sverigefonder slagit jämförelseindex för de senaste tre åren i systemet.
- Det är inte alls bra, här finns mycket att göra, konstaterar Mats Öberg, chef för fondinformation på PPM.
De senaste uppgifterna från PPM, myndigheten som sköter premiepensionssystemet, ger ingen ljus bild av förvaltningen av spararnas pengar.
PPM har jämfört hur den aktiva fondspararen klarat sig mot en slumpvis vald portfölj. Med aktiva sparare menas de som någon gång gjort ett val och inte har sina pengar i statliga premiesparfonden.
Under fem år av sju har slumpvalet gett bättre avkastning än de aktivas val. Förra året gav ett slumpmässigt urval 2,8 procent högre avkastning än de fonder som spararna valde.
"Något mervärde från pensionsspararnas förvaltaravtal har således inte skapats för den genomsnittlige pensionssparare, tvärtom har förvaltarvalet resulterat i en sämre avkastning", konstaterar PPM i sin senaste årsredovisning.
Förenklat kan man säga att genomsnittsspararen hade klarat sig bättre om han/hon dragit lott om vilka fonder som var värda att satsa på.
- En slutsats är att det är svårt att på förhand veta vad som är viktigt att titta på och hur man ska jämföra fonder när man väljer, säger Mats Öberg.
När PPM tar med de passiva spararna i statliga premiesparfonden ser det dock något bättre ut. Då har spararnas placeringar slagit slumpen fyra år av tre.
Myndigheten har också granskat fondernas prestationer genom att se hur de klarat sig under treårsperioder mot de jämförelseindex som PPM använder.
För perioden 2005-2007 var det bara 30 procent av alla aktiefonder som överträffade index. Det är det lägsta resultatet av fem perioder som synats. Bästa perioden var 2003-2005 då 60 procent av aktiefonderna klarade sina jämförelseindex.
Hur fonderna lyckats varierar stort mellan de 32 olika kategorier av fonder som finns i systemet.
För Sverigefonderna ser det mycket dystert ut. Här har ingen fond slagit jämförelseindex för perioden 2005-2007, enligt PPM.
- Här ska man förvänta sig mer. Man betalar en högre avgift för att få en förvaltning av sina sparpengar som ger mer än index, säger Mats Öberg.
För kategorierna Ryssland, Norden och Europa ser det ljusare ut. Här är andelen fonder som slagit index över 50 procent.
När det gäller räntefonder har avkastningen varit lägre än jämförelseindex för nio fonder av tio. Det förklarar PPM med att avgiften är förhållandevis hög jämfört med fondernas avkastning och i jämförelseindex finns inte avgifterna medräknade.