I satsningen, "Lyftet", skulle 130.000 arbetslösa erbjudas sysselsättning, men i januari hade kommuner och landsting bara accepterat 20 praktikplatser. I stället blir det alltså staten som får ta hand om praktikanterna:
– Vi har gått ut till våra kollegor på alla departement och bett dem att prata med sina myndigheter om att plocka fram hälften av de här platserna, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Kravet på att ta emot praktikanter kom som en chock.
– När jag fick brevet var jag övertygad om att de hade skrivit fel, att det hade råkat bli en nolla för mycket, säger Elisabeth Bjar, personaldirektör vid Skatteverket.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) är själv medveten om att målet att statliga myndigheter och verk ska ta emot cirka 65.000 praktikanter inte är riktigt realistiskt.
– Det är ju ett högt satt mål, som jag är medveten om att vi nog inte kommer att nå när det gäller de statliga myndigheterna. Men jag tycker samtidigt att vi måste sätta press på de statliga myndigheterna och verken att faktiskt vara med och ställa upp, precis som vi ber kommunerna att göra.
Men ni har medvetet tagit till i överkant?
– Ja, det är klart att vi måste göra. Sedan för vi naturligtvis en diskussion och dialog med våra myndigheter, och försöker se till att det blir praktiskt genomförbart.
Littorin är även medveten om risken för att praktikanterna inte får meningsfulla arbetsuppgifter. Men, anser han, aktivitet är i sig bättre än passivitet, ”att bara sitta hemma och vänta på att ersättningen ska komma”.
– Även om arbetsuppgiften kanske inte är absolut 100 perfekt, så är det ändå bättre att ha ett ställe att gå till, att känna att man har andra som är där, att man inte bara lämnas ensam och bara väntar på pengar.
Littorin tillbakavisar anklagelserna från fackförbundet ST om att satsningen görs för att regeringen vill få ner arbetslöshetssiffrorna inför valet.
– Det är självklart inte så, av det enkla skälet att det här är personer som redan är arbetslösa. De är ju fortfarande registrerade som arbetslösa. Så det friserar inte siffrorna. Däremot ökar chanserna att de kan komma tillbaka i arbete, och det är hela poängen.
Enligt Littorin visar statistiken att till exempel andelen funktionshindrade på arbetsmarknaden och andelen nystartsjobb är lägre i staten än i andra delar av ekonomin.
– Och det tycker inte jag är riktigt rimligt. Det är väl klart att staten också måste ta ett ansvar, säger han.
Littorin var skarpt kritisk till S-regeringens satsning på så kallade plusjobb. Men den skedde i högkonjunktur, och riktade sig mot långtidsarbetslösa, påpekar han.
– Nu har vi gått igenom den värsta finansiella krisen på 70 år eller något i den stilen. Då är det avgörande att vi behåller människor som nyligen har blivit arbetslösa nära arbetsmarknaden. Och det här är ju inte en långtidsparkering. Det är tre månaders praktik, och på 25 procent av tiden ska man fortsätta söka jobb.
Regeringen skriver i budgeten att aktiveringsinsatsen "Lyft" kommer att omfatta cirka 40.000 platser under 2010. Men eftersom praktikperioderna bara varar i tre till sex månader så kommer fler arbetslösa än så att omfattas.
Enligt en beräkning som Arbetsförmedlingen gjort, och som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hänvisar till på sin webbplats, kan 110.000—130.000 personer komma att sysselsättas inom ramen för "Lyft".
Statliga myndigheter och verk ska stå för hälften av platserna, vilket alltså kan motsvara 55.000—65.000 personer.
Resterande praktikplatser hoppas regeringen att kommuner och ideella organisationer ska ställa upp med.
Insatsen ska enligt budgeten "aktivera personer som saknar arbete inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola".
Den riktas mot deltagare i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin, som kan praktisera i upp till sex månader, samt korttidsarbetslösa och ungdomar inom jobbgarantin som kan få tre månaders praktik.
Satsningen beräknas, enligt Dagens Industri, kosta 200 miljoner kronor.