Det isländska parlamentet, Alltinget, röstade strax innan nyåret för ett lagförslag som skulle kompensera de brittiska och holländska staterna för att dessa ersatte 100.000-tals sparare i den kraschade isländska banken Icesave.

Den så kallade Icesavelagen är kontroversiell. Enligt motståndarna hotar den Islands framtida välfärd, till och med landets självständighet. Den säger att de isländska skattebetalarna ska betala cirka 40 miljarder kronor fram till 2024. Enbart räntan på 5,55 procent motsvarar kostnaden för den isländska sjukvården under sex månader.

Opinionsmätningar visar att en överväldigande majoritet av islänningarna skulle rösta emot lagen i en folkomröstning, vilket blir följden om presidenten inte skriver under den.

Motståndarna samlade in närmare 60.000 namnunderskrifter - nästan en fjärdedel av väljarkåren - med krav på att låta lagen underkastas en folkomröstning. Namninsamlingen lämnades i helgen över till presidenten.

Det var detta motstånd som presidenten hänvisade till när han motiverade sitt beslut.

– Det är en hörnsten i vår konstitution att folket är den yttersta domaren när det gäller en lags legitimitet, sade Grimsson.

– Det är presidentens ansvar att se till att nationen kan utöva denna rätt, tillade han.

Men presidentens beslut kan få mycket stora och negativa konsekvenser för Island. Den brittiska regeringen reagerade omedelbart med iskyla.

– Det brittiska finansdepartementet kommer att konsultera med kolleger i Island för att försöka förstå varför denna lag inte har godkänts, skrev regeringen i ett uttalande.

Britterna kommer också att kontakta sina kollegor i Nederländerna för att därefter avgöra hur de gemensamt ska gå vidare.

För den isländska regeringen, som fick veta presidentens besked endast 30 minuter innan han offentliggjorde det, var beslutet en stor besvikelse. Den försökte dock lugna omvärlden att Island ska hålla fast vid de avtal den träffat.

– Regeringen är fast besluten att hedra Islands internatonella förpliktelser, sade statsminister Johanna Sigurdardottir i ett skriftligt utalande.

Enligt en talesperson för regeringen kommer den att hålla flera krismöten, troligen med ledningen för centralbanken och nyckelpersoner inom Alltinget, innan den bestämmer sig för vad den ska göra.

Regeringen kan undvika en folkomröstning om den drar tillbaka förslaget. Men det löser inte den kris som nu seglar upp i landets internationella relationer.

Icesavelagen är en del av en större uppgörelse som ska rädda Island från den totala finansiella kollaps landet drabbades av hösten 2008 när samtliga storbanker kraschade och staten tvingades ta över dem.

Den internationella valutafonden (IMF) har styrt räddningsarbetet, men Island har tvingats låna enorma summor utomlands. Statsskulden gått från 30 procent av BNP (värdet av landets produktion under ett år), innan krisen till över 130 procent i dag. Bland långivarna finns Sverige och de övriga nordiska länderna.

Island måste också fortsätta att låna - trots det ökar konkurserna och arbetslösheten.
Den yttersta risken med att förkasta Icesavelagen är att IMF avslutar sitt arbete. När flera av mångmiljardlånen förfaller nästa år kan Island då stå inför en statsbankrutt.