Det är slut på deflationen. Nu stiger de svenska priserna igen. Men det dröjer ändå innan Riksbanken höjer räntan.
Efter lång tid med negativa inflationssiffror har prisökningarna fått fäste igen. Inflationstakten, mätt som prisökningarna de senaste tolv månaderna, är nu 0,9 procent, jämfört med —0,7 procent i november.
Den främsta orsaken är att Riksbanken förra året sänkte räntorna gång på gång för att hindra finanskrisen från att kväva den svenska ekonomin.
Det ledde till lägre boendekostnader och lägre inflation. Nu håller de sänkningarna på att falla ur statistiken och därmed stiger inflationssiffrorna igen.
Men SCB:s nya siffror visar också en liten uppgång på 0,2 procent mellan november och december. Det var lite mer än räntemarknadens bedömare hade väntat sig.
Det handlar om höjda elpriser och högre priser på flygresor. Sänkta bensinpriser drog åt andra hållet.
– Inflationssiffrorna kommer att fortsätta stiga, men den stora uppgången kommer först när Riksbanken börjar anpassa reporäntan uppåt, säger Olle Holmgren, analytiker på SEB.
Samtidigt ligger kärninflationen redan ganska högt, om man räknar bort effekterna av Riksbankens räntesänkningar. Med inflationsmåttet KPIF, där ränteeffekterna inte ingår, ligger prisökningarna på hela 2,7 procent. Det är klart högre än Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.
Men Olle Holmgren tror att KPIF-inflationen kommer att falla under året.
Energipriserna steg ganska mycket i fjol och de kommer sannolikt att stiga mindre i år.
Riksbanken har aviserat att den första höjningen från dagens rekordlåga reporänta på 0,25 procent kommer först till hösten. SEB tror att den kan komma redan i juli men prissättningen på räntemarknaden pekar på en höjning något senare.
Till nästa nyår tror marknaden på en reporänta på drygt 1 procent medan SEB tror att reporäntan då ligger kring 1,5 procent.