Samma kalla konjunkturvindar blåser över hela Europa. Arbetsrättsjuristerna på Baker & McKenzie får samma frågor oavsett om kontoret ligger i Stockholm, Warszawa eller München. Det gäller uppsägningar, lönesänkningar och besparingar.
Svaren skiftar något, men mindre än man kan tro.
– Man gör ganska lika runt om i Europa. Men inte likadant, säger Sten Bauer på byråns Stockholmskontor.
Nedgången slog till snabbt. Den krisvåg som började i USA nådde först Storbritannien, sedan Västeuropa och därefter också de nya medlemsstaterna i EU. Det var så sent som i september frågorna om hur man beter sig i dåliga tider började komma från arbetsgivarna.
I Tyskland går nu ett par hundra tusen bilarbetare på förkortad arbetstid. De arbetar deltid och får betalt det. A-kassan fyller sedan på lönerna.
- Det är sista steget före uppsägning, säger juristen Bernhard Trappehl vid Baker & McKenzies Münchenkontor.
Tidigare har många arbetsgivare med kollektivavtal utnyttjat de så kallade öppningsklausulerna som medger sämre villkor än avtalens för företag med problem. Det är en modell de svenska industriarbetsgivarna längtansfullt sneglar mot. Längre arbetstid eller kortare semester till samma lön har varit vanliga lösningar. Arbetsgivarens motprestation har varit en tidsbegränsad garanti mot uppsägningar. Men när efterfrågan på arbete minskar är det inte längre en framkomlig väg.
Också i Polen blir uppsägningarna vanligare. Arbetsgivaren måste samråda med facket i 20 dagar. Någon förhandling i egentlig mening blir det sällan. Efter samrådet kan uppsägningar verkställas så länge de är sakligt grundade.
Det är alltså inte alldeles olikt Sverige, även om regeln ”sist in först ut", inte tillämpas och det inte finns något återanställningsskydd för uppsagda.
– Det förekommer också att man förhandlar fram lönesänkningar. Särskilt på tjänstemannasidan, säger Piotr Rawski från kontoret i Warsawa.
Uppsägningar i Polen ska vara sakligt grundade. Man kan ta särskilda hänsyn till kompetens, men också till sociala förhållanden. Ensamstående föräldrar har ett bättre skydd.
Bernhard Trappehl konstaterar att det naturligtvis finns skillnader i Europa. Schweiziska arbetsgivare har lättast att göra sig av med arbetskraft, men där omfattas man inte heller av EU:s regelverk.
– Annars finns det en gemensam europeisk kultur som skiljer sig till exempel från USA. EU:s direktiv sätter också upp ett ramverk. Jag vill påstå att likheterna i den europeiska arbetsrätten är större än skillnaderna.
Läget i Polen är besvärligt på flera sätt. Redan går 1,5 miljoner polacker arbetslösa och deras antal ökas av att många som arbetat i andra länder, till exempel i Storbritannien, nu inte längre får jobb där och i stället återvänder hem. En ekonomi som gick för högtryck har snabbt vänt nedåt. Piotr Rawski tar exemplet med en bilhandlare han känner.
– För ett år sedan hade han inga bilar att sälja eftersom fabrikerna inte hann leverera. Nu har han bilar – men inga kunder. Så han säljer inget nu heller.