Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Professor: Hyreskontrollen måste tas bort

Foto: Jonas Lindkvist

Bostadspolitiken är en social katastrof. Klyftan bara växer mellan dem som är inne i marknaden och andra som står utanför. Det anser professor Assar Lindbeck som i mer än 50 år har bekämpat hyreskontrollen.

– Sverige har haft reglerade hyror sedan andra världskriget, trots att det leder till allt värre bostadsbrist, säger Assar Lindbeck.

Han är en av Sveriges mest kända nationalekonomer och professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Läs mer: Experter vill se mer lönsamma uthyrningar på bostadsmarknaden

Hur hyreskontrollen – vad som numera kallas bruksvärdessystemet – ska kunna avskaffas har engagerat honom sedan 1960-talet. Men för många andra är frågan högst laddad och motståndet är starkt.

– Det var nära en förändring för 50 år sedan, när jag var medarbetare till finansminister Gunnar Sträng (S). Regeringen lade fram ett färdigt förslag om slopad hyreskontroll. Men det drogs tillbaka när oppositionsledaren Bertil Ohlin (FP) kom med invändningar, berättar Lindbeck.

I storstäderna tvingas många stå i kö under åtskilliga år för en bostad och, innan dess, hyra i andra hand eller tränga ihop sig. Samtidigt finns andra som bor alldeles för stort till låg kostnad.

Sedan dess har ingen politiker vågat försöka, konstaterar han. Enda möjligheten tycks vara en bred uppgörelse över blockgränserna:

– Nuvarande system har funnits så länge att det är svårt att avskaffa. Många är rädda att förlora på en förändring. Men detta har man ändå klarat i övriga Norden. Få andra länder har numera kvar en hyreskontroll.

Läs mer: Bostadsministern: Vi bör sänka reavinstskatten rejält

Assar Lindbeck talar om "insiders" som sitter med hyreskontrakt. Det rör sig oftast om äldre eller medelålders, i många fall med goda inkomster.

Han ställer dem mot "outsiders": ungdomar, flyktinginvandrare och inflyttade från övriga landet. De kommer inte in på bostadsmarknaden, utan tvingas till nödlösningar:

– De sociala följderna är katastrofala. I storstäderna tvingas många stå i kö under åtskilliga år för en bostad och, innan dess, hyra i andra hand eller tränga ihop sig. Samtidigt finns andra som bor alldeles för stort till låg kostnad. Problemen sprider sig dessutom till allt större delar av landet.

Läs mer: Ministerns utspel påverkar bostadsmarknaden

Orsaken är hyreskontrollen, framhåller Lindbeck. Liknande bristsituation uppstår på vilken marknad som helst, om man under lång tid försöker styra priserna. Andra negativa följder är bristande underhåll av hyresfastigheter och alltför lågt bostadsbyggande.

– Här behövs privat kapital, men detta har skrämts bort. Skälet är att det med reglerade hyror inte lönar sig att bygga hyresfastigheter.

Lösningen är, enligt Lindbeck, att hyreskontrollen slopas och att hyrorna sätts fritt – såsom priserna på vilken marknad som helst. Med marknadshyror försvinner bristen och det blir balans mellan utbud och efterfrågan.

Låginkomsttagare ska få hyrescheckar för att betala höjda hyror.

Ofta anförs fördelningsargument som försvar för den rådande ordningen. Det finns oro för de sociala följderna av ett nytt system där hyrorna tillåts stiga. Men Lindbeck avvisar det resonemanget:

– Det är främst med nuvarande system, där det inte går att få tag i en hyreslägenhet inom rimlig tid, som plånboken styr. Det drabbar ojämlikt, eftersom förmögenheterna är mycket ojämnt fördelade. Särskilt i storstäderna har många inte råd att köpa en bostadsrätt eller villa, understryker han.

Svenskarnas inkomster är jämnare fördelade än deras förmögenheter, påpekar Lindbeck. Därför kan de flesta klara att betala en högre hyra, medan de däremot har svårt att skaffa bostad på annat sätt.

Läs mer: Här är kraven banken ställer på att du ska få bolån

Enligt honom kan en övergång från hyreskontroll till fri hyressättning motiveras av sociala skäl, utöver de ekonomiska. Men skiftet är inte enkelt och behöver vara noga förberett:

– Det bör vara en gradvis förändring som ger hyresgästerna tid till anpassning. Fastighetsägarna ska inte kunna göra väldiga vinster på omläggningen. Därför föreslår jag övergångsregler som ska gälla tills bostadsmarknaden är i balans.

Det kan, uppskattningsvis, vara en fråga om tio år.

Lindbeck räknar upp reglerna:

– Hyrorna ska inte chockhöjas, utan justeras upp med en viss procentsats per år – utöver inflationen.

– Höjda värden på hyresfastigheter, till följd av den slopade hyreskontrollen, ska kunna dras in med en särskild skatt.

– Låginkomsttagare ska få hyrescheckar för att betala höjda hyror.

Hyresgästerna bör behålla sitt besittningsskydd, betonar Lindbeck. Men när det blir lättare att byta lägenhet, stärks deras ställning. De får en valfrihet som i dag saknas.

– Dessutom medför slopad hyreskontroll att priserna på bostadsrätter och villor kan dämpas. Det beror på att trycket på dessa marknader inte längre blir lika starkt, tillägger han.

Assar Lindbeck tror dock inte att den kontroversiella reform som han så länge har kämpat för verkligen blir av. Marknadshyror är inte populärt.

Däremot räknar han med att staten snart drar i gång bostadsbyggandet med hjälp av subventioner:

– Det kan kortsiktigt lindra problemen, men leder till att byggandet därefter får tvärstopp. Och dagens sociala uppdelning kvarstår. Insiders lever billigt i äldre fastigheter, medan outsiders får bo dyrt i nyproducerade lägenheter.

Läs mer: Tänk på det här när du ska köpa bostad

Fakta. Assar Lindbeck.

– Professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Även verksam vid Institutet för näringslivsforskning.

– Har sedan 1960-talet har argumenterat för slopande av hyresregleringen – senast i tidskiften Ekonomisk Debatt, nummer 7/2016.

– Ledde Lindbeckkommissionen som skulle visa vägar ut ur 1990-talskrisen.

– Var medarbetare till finansminister Gunnar Sträng (S), men blev sedan ledande motståndare till löntagarfonder.

– Född 1930, författare till memoarboken "Ekonomi är att välja".

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.