Kapitalistiskt tänkande skapar välstånd. Det gäller även i en tid av ekonomisk kris, som nu. Det menar professor Deidre McCloskey, ett av de stora namnen när marknadsliberala nätverket Mont Pelerin Society möts i Stockholm.
Deidre McCloskey vågar sticka ut. Hon är ekonom och historiker, men med ovanlig bredd. Hennes professur vid Illinoisuniversitetet i Chicago, USA, är unik genom att den omfattar även retorik och kommunikation.
För Deidre McCloskey hänger allt detta nära ihop. Hon tror inte på renodlat ekonomiska förklaringar på de stora frågorna som hur länder lyfter sig från fattigdom till välstånd. För henne betyder idéer mer än materiella faktorer som handel och sparande.
– Historien visar att det behövs en mental omställning, som börjar med att man ser egendomsrätten som fundamental. Det krävs också att man accepterar konkurrens, även i de fall som man själv blir förlorare. Företag måste tillåtas gå under som ett led i en kreativ förstörelse, säger Deidre McCloskey till DN Ekonomi.
Detta är lika giltigt nu som på 1500-talet då Europas ekonomiska utveckling började, betonar hon. Då var det Holland och England som gick i spetsen. I dag hade Kina och Indien inte lyckats så väl om de inte hade slängt sina gamla planekonomiska idéer överbord och börjat tänka kapitalistiskt.
Deidre McCloskey har skrivit flera böcker om detta, men sammanfattar dem till korta meningar.
Vid Mont Pelerin-mötet presenterar hon sitt budskap med teatraliska gester, inte diagram och kurvor. Stämman är mörk, vilket har sin förklaring i att Deidre McCloskey har varit man (och hette Donald) innan hon blev kvinna:
– Jag bytte kön 1995 och har därefter blivit en bättre forskare. Män talar gärna, medan kvinnor hellre lyssnar. Numera tar jag in mer än förut, förklarar hon.
I Mont Pelerin Society, som samlar marknadsliberaler och libertarianer, är Deidre McCloskey ovanlig på även annat sätt. Hon tillhör sannolikt de få som aktivt stödde valet av Barack Obama till president:
– USA behöver en svart president, liksom det också skulle behövas en kvinna. Jag tillhör inte demokraterna, men för mig handlade det om Barack Obama när Hillary Clinton inte längre var kandidat. Och ännu har jag inte blivit besviken, poängterar hon.