Ekonomi

Protesterna mot gruvan har bara börjat

Foto: Anette Nantell

Planerna på en järnmalmsgruva i naturområdet Kallak delar bygden. ”Det är ett övergrepp mot mitt folk”, säger Hanne Sofie Utsi, vars släkt har renar som betar på området. Efter förra veckans sammanstötning med polisen har läget lugnat ned sig – men frågan är långtifrån avgjord.

Mitt på grusvägen som leder till de uppbrutna schakten i Kallaks järnmalmsrika urberg står Hanna Sofie Utsi, 32 år, och sjunger med ljudlig stämma. Tillsammans med ett fyrtiotal andra aktivister bildar hon en barrikad mot poliserna som bit för bit röjer vägen fri för att gruvbolagets lastbilar ska kunna köra i väg malmen.

Hanna Sofie Utsi har släkt vars renar betar på området där gruvbolaget Jokkmokk Mining nu planerar att utvinna den järnhaltiga mineralen magnetit.

– Det är ett övergrepp mot mitt folk. I Sverige fördömer man förtryck av urbefolkningar i andra länder men slår ned på den egna urbefolkningen, säger hon och fortsätter demonstrativt att sjunga när hon lyfts bort av polis och placeras i diket.

Konfrontationer mellan polis och demonstranter vid området för den planerade gruvan i Kallak har pågått hela sommaren och kulminerade förra veckan. Gruvplanerna delar Jokkmokk i två läger.

På ena sidan står kritikerna som utgörs av samerna, men också av turistföretagare liksom av miljöaktivister och forskare som betonar gruvnäringens negativa inverkan på miljön.

– Sprängningarna i gruvan kan bilda sprickor och strömningar som får vattenkraftsdammen Parki några kilometer därifrån att brista. Då går alla nedströms dammar och vi riskerar ett scenario där byar sveps i väg och dricksvattnet förorenas, säger May-Britt Öhman, forskare i teknovetenskap med inriktning på dammsäkerhet vid Uppsala universitet.

På andra sidan står de lokala politiker och delar av befolkningen som ser gruvnäringen som en positiv kraft vilken skapar hundratals nya jobb och lockar människor till Jokkmokk, som i dag endast har runt 5 .000 invånare.

– Det handlar inte bara om de 300 jobb kopplade direkt till gruvdriften, utan om ett uppsving i jobbsektorer som skapas runtomkring, säger Stefan Andersson (S), Kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk.

Gruvbolaget Jokkmokk Minings utsikter för nästa steg mot en gruva är lovande, enligt Åsa Persson, bergmästare på Bergsstaten. Det är den myndighet som delar ut undersökningstillstånd. Då berget är rikt på magnetit, får bolaget troligen bearbetningskoncession och kan därmed ansöka om att påbörja sin gruvdrift. Men innan det får sätta i gång måste frågan prövas i mark- och miljödomstolen.

Jokkmokks allmänning äger större del av området som tas i anspråk för gruvan i Kallak. En del av marken är privat och ägs av Lars Isaksson. Trots att gruvbolaget är skyldigt att förvarna markägaren innan det letar i marken, grävdes en halv hektar upp utan Lars Isakssons vetskap, uppger han själv. Bolaget fick en erinran av Bergsstaten, som dock inte drog tillbaka tillståndet.

För sin rätt till samma mark hänvisar samerna i sin tur till den internationella rätt, ILO-konventionen, som handlar om ursprungsbefolkningens rätt till land och vatten.

Nu ska malmen tas till analys vid en anläggning i Outokumpu i Finland. Aktivisterna har plockat ned lägret.

Men kampen mot gruvbolagens planer är långtifrån slut, enligt Hanna Sofie Utsi.

– Den har bara börjat, säger hon.