Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Prutläge hos bomäklarna

På tio år har antalet fastighetsmäklare ökat med nästan femtio procent. Konkurrensen hårdnar. För en bostadssäljare är det ett gyllene läge att pruta på mäklarkostnaden.

Visst skulle de flesta klara av att sälja en bostad själv, kanske med lite jurist- och bankhjälp i på slutet. Men i verkligheten väljer allt fler ändå att anlita en fastighetsmäklare vid försäljningen.

Det gäller i synnerhet vid villaförsäljningar, där andelen privatsålda villor på tio år har minskat från 23 procent till 10 procent 2011, enligt Värderingsdata. Nio av tio villor säljs numera med hjälp av mäklare – trots att förmedlingskostnaden för ett hus i Stockholmstrakten lätt kan springa upp i 100.000 kronor eller mer.

Bortkastade pengar, anser en del kritiker, medan mäklarna alltid har hävdat att den till synes kostsamma säljhjälpen i allmänhet betalar sig i form av ett högre försäljningspris. Något strikt vetenskapligt stöd för den tesen finns inte, men Mäklarsamfundet jämför varje år priserna på privatsålda och mäklar villor. Enligt den senaste mätningen 2011 var priset i genomsnitt 8 procent högre på mäklarsålda villor.

– Riktigt rättvisande kan resultaten aldrig bli, eftersom alla hus är olika och privatsålda villor oftast är av lite enklare slag – men det ger ändå en fingervisning om skillnaderna, säger Berndt Ringdahl vid Värderingsdata, som utför mätningarna åt Mäklarsamfundet.

Konkurrensen om kunderna, bostadssäljarna, har ökat kraftigt de senaste åren. På tio år har antalet fastighetsmäklare ökat med 45 procent – från 4.635 registrerade mäklare 2002 till 6.723 vid årsskiftet. Samtidigt pressas också branschen av att försäljningen av bostäder går trögare, och för första gången på över tio år minskar nu antalet registrerade fastighetsmäklare.

Det innebär att bostadssäljare har alla möjligheter att välja och vraka mellan erbjudandena från olika mäklare – och att prutläget är bättre än på många år. Men helt lätt är det inte att orientera sig bland anbuden, eftersom prissättningen är fri och det finns en uppsjö av olika ersättningsmodeller och avgifter som mäklarna arbetar med.

 

Vanligast är ett arvode, som brukar variera mellan 2 och 5 procent av det slutliga försäljningspriset. Ett lågt försäljningspris innebär i regel en hög procentsats, och omvänt går det att förhandla ner procentsatsen om det slutliga priset förväntas bli högt.

– För riktigt exklusiva objekt i innerstadslägen, kan arvodet hamna kring 1 procent och ibland kommer man överens om en fast summa, säger en innerstadsmäklare i Stockholm.

På samma sätt kräver ibland landsortsmäklare ett minimibelopp av säljaren, för att få täckning för sina utgifter när bostadens pris är lågt.

Många mäklare föredrar numera att arbeta med en trappstegsformad ersättningsmodell, med en lägre procentsats upp till en viss överenskommen prisnivå och en betydligt högre över denna nivå. För en lite exklusivare bostad i Stockholmstrakten kan det till exempel innebära ett arvode på 1,8 procent upp till 6 miljoner kronor – och 10 procent för allt som överstiger denna summa.

– Vid ungefär tjugo procent av försäljningarna använder våra mäklare trappstegsmodellen – ofta efter önskemål från kunderna. Det är en sporre för mäklarna, säger Johan Vesterberg, pressansvarig vid Fastighetsbyrån, landets största mäklarkedja.

Många av de större mäklarna tar ett minimiarvode på 40.000 – 50.000 kronor för ett förmedlingsuppdrag, men det går att hitta betydligt billigare lösningar.

Lågprismäklare som Hemverket och Privatmäklaren erbjuder till exempel olika tjänster som kostar mellan 2.500 och 17.500 kronor, oavsett slutpris – men det kräver i gengäld varierande grad av egna insatser.

Man ska inte stirra sig blind på ersättningen till mäklarna, utan se vad man får för pengarna, framhåller företrädare för både Konsumentverket, Fastighetsmäklarinspektionen och mäklarna själva.

Men visst går det att pruta.

Webb-test: Har du koll på mäklarsnacket?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.