- Vad vi sett hittills finns det inget som pekar på att det inte skulle gå att uppfylla de löften som operatörerna lämnat till oss. Man måste också tänka på att det är en lång tid kvar till 2003. Man ska kanske inte koncentrera sig alltför mycket på dagsläget och spekulera utifrån det, säger hon.
Post- och telestyrelsen har en nyckelroll när det gäller utbyggnaden av den nya mobiltelefonin, 3G, i Sverige. Det var myndigheten, på regeringens uppdrag, som delade ut licenstillstånd för den nya kommunikationstekniken.
I stället för att auktionera ut de svenska licenserna, som man gjorde i andra europeiska länder, fick de sökande beskriva sina planer och vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar de hade för att genomföra dem.
Men halvvägs meddelade en av licensvinnarna, operatören Orange, tidigare i sommar att de inte klarar att bygga ut det nya mobiltelenätet i den takt som företaget åtagit sig. Bolaget vill ha ytterligare tre år på sig att bygga nätet, som enligt licenskraven ska vara färdigt i slutet av 2003. Nätet kommer dessutom att nå en halv miljon invånare färre än de omkring 8,9 miljoner som utlovats.
Även de andra operatörerna har i olika sammanhang uttryckt oro för förseningar, dock inte till PTS.
- Ingen av de andra operatörerna har meddelat oss att de har problem med tidsplanen, säger Ann-Marie Engvall.
Senast under oktober kommer myndigheten att ta ställning till om 3G-operatören får uppskov från licenskraven. Hur Ann-Marie Engvall ser på Oranges ansökan vill hon inte uttala sig om i dag.
- Vår utgångspunkt är att löften som de gett i princip ska gälla. Vi har många tusen andra tillstånd. Det skulle bli ohållbart om man hela tiden ändrade tillståndsvillkoren. Men om man ser rent formellt på det så finns det möjligheter enligt telelagen att fatta nya beslut, säger Ann-Marie Engvall.
Från att ha varit en ganska anonym myndighet har PTS genom förvalsreformen och nu 3G-debatten, blivit allmänt känd. Något som Ann-Marie Engvall tycker är bra.
- Det är otroligt hur många konsumenter som vet att man kan välja teleoperatör och det är många som har gjort det också. Ibland hör man att folk tycker att det är jobbigt att välja. Många har tagit ställning, en del har valt att vara kvar hos Telia men det är ju också att välja.
På teleavdelningen arbetar ett 40-tal personer främst tekniker, jurister och ekonomer. Deras jobb är att se till att alla ska få tillgång till bra och billiga telekommunikationer.
- Lagstiftaren har slagit fast att vi ska främja en bra konkurrens på alla delar av marknaden. Det är det vi sysslar med dagligdags.
Den svenska telemarknaden öppnades för konkurrens 1 juli 1993. Men fortfarande anser PTS att den mobila marknaden har en oligopolliknande struktur där de tre nätägande mobiloperatörerna kontrollerar den.
- De delar av telemarknaden där vi ser problem, är just mobilmarknaden och accessnätet.
Problemet med accessnätet är att Telia fortfarande är dominerande där. Det är bekymmersamt eftersom nätet används för ADSL och andra bredbandstjänster. I och med det får Telia ett försprång när det gäller de nya tjänsterna, säger Ann-Marie Engvall.
Post- och telestyrelsen har inte ett självklart mandat i alla frågor. När det till exempel gäller de mindre operatörernas möjligheter att komma åt de stora mobiloperatörernas nät, har de bara möjlighet att medla.
- Och det är besvärande för om mobiloperatörerna vet att vi inte kan fatta beslut är det svårt att nå ända fram vid en medling.
Den nya telelagen, som just nu är ute på remiss, innebär också att lagstiftningen blir mer generell och ska verkställas via beslut.
- Förslaget är bra på så sätt att det ger en ökad flexibilitet och att det inte behövs lagändringar så fort det händer något oväntat på marknaden. Men å andra sidan riskerar vår roll att bli otydligare. Det går inte direkt att i lagen utläsa vad som gäller i en situation utan det krävs ett beslut från en myndighet. Och ett beslut kan alltid överklagas vilket leder till en väldigt långdragen process. Detta riskerar att skapa en osäkerhet på marknaden under flera år, säger Ann-Marie Engvall.