Eurokrisen är djupare än någonsin när euroländernas finansministrar inleder ett maraton av möten i Bryssel. Uppgiften är att äntligen få stopp på krisens härjningar.
Det var inga glada miner när finansministrarna anlände till mötet. Flera betonade allvaret i situationen och eurogruppens ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, sade att den djupa sprickan mellan EU-ledarna skickar ut katastrofala signaler och knappast visar på ett fungerande ledarskap.
EU har kämpat med krisen i ett par år nu, räddat Grekland från kollaps två gånger, inrättat krisfonder, räddat Portugal och Irland, skärpt budgetdisciplinen – och ändå växer bara problemen.
Marknadens tålamod är på upphällningen och även finansminister Anders Borg vill se mer handling.
– Det är orimligt att tänka sig toppmöte efter toppmöte utan besked, det måste eftersträvas största möjliga tydlighet inför det att marknaderna öppnar igen på söndag natt, sade Borg på Moderaternas stämma i Örebro innan han gav sig av till Bryssel för att träffa EU-kollegorna på lördagen.
Helgens radda av möten avslutas med dubbla toppmöten, vilket tidigare var tänkt som en stor final. Men Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har redan tagit död på eventuella förhoppningar om att en lösning då ska vara klar. De behöver mer tid och har därför kallat till ett nytt toppmöte med euroledarna på onsdag.
En orsak är att de båda tungviktarna är djupt oense om hur krisfonden EFSF ska förstärkas. Det filas febrilt på kreativa lösningar som ska få de 440 miljarderna i fonden att räcka längre, utan att euroländerna ska behöva ställa upp med mer garantier.
Merkel behöver också mer tid att förankra lösningar hos sitt allt mer kriströtta parlament.
För Borg är det viktigt att helgen ändå kan ge svar på hur bankerna ska öka sin kapitaltäckning och hur snabbt det ska ske. Dessutom vill han ha svar på vilket ansvar de enskilda regeringarna har för bankerna och när EU ska ta över ansvaret.
– Det är möjligt att man inte kan ha allt det här på plats, men vi behöver ha en tydlighet om vart vi är på väg, man måste ha en väldigt klar färdplan, säger Borg.
På fredagskvällen kom besked om att ministrarna enats om att Grekland får den utbetalning på åtta miljarder euro som ställts i utsikt. Utbetalningen beräknas kunna se under första halvan av november efter beslut även i Internationella valutafonden (IMF).