I dag är det dags. Riksbanken väntas sänka reporäntan ner mot nollnivå. Det betyder inte 0,0 procent, men däremot till 0,25 procent eller 0,5 procent.
På tisdag morgon kommer Riksbankens besked om vad som troligen blir sista räntesänkningen i den här lågkonjunkturen. Sedan mitten av februari ligger reporäntan på 1,0 procent. Nedjusteringarna började i oktober förra året från en nivå på 4,75 procent.
Riksbanksledningen väljer denna gång mellan tre alternativ: att sänka med 0,25, 0,5 eller 0,75 procentenheter. Ingen räknar med oförändrad räntenivå, med tanke på hur kraftigt som ekonomin har tryckts ner under de senaste månaderna.
Förväntningarna om en kommande räntesänkning gör att marknadsräntorna redan är nedpressade. För att alls kunna påverka läget för hushåll och företag måste Riksbanken ta i ordentligt. Det talar för en sänkning av reporäntan med minst 0,5 – och ännu hellre 0,75 – procentenheter.
I så fall kan Riksbanken bidra till att pressa ner de korta marknadsräntorna och därmed även de rörliga räntorna på bostadslån. Däremot ändras knappast de långa marknadsräntorna, vilket gör att bostadslån med bunden ränta inte blir billigare. Där finns snarare ett tryck uppåt, när många länder – med USA i spetsen – behöver pengar för att finansiera sina offentliga underskott.
För Riksbanken blir den svåra frågan vad man ska göra sedan, när reporäntan inte längre kan sänkas. Centralbankerna i USA och Storbritannien köper företags- och bostadsobligationer, i syfte att hålla ner de långa marknadsräntorna. Där har dörren nyligen öppnats även för köp av statsobligationer.
Det är dock osäkert om sådana åtgärder ger stort resultat. Riksbanken, som fortfarande håller banksystemet under armarna, kan behöva fundera ytterligare innan man bestämmer sig. Men det mesta talar för att försöka hålla ner företagens och hushållens räntekostnader, medan staten får klara sin upplåning utan hjälp.