DN har gått igenom utvecklingen av snitträntan på storbankernas sparkonton sedan den 7 juli 2010 då Riksbanken inledde perioden med höjningar av sin styrränta.
Resultatet visar att räntan på ett vanligt rörligt sparkonto gått upp med 1,24 procentenheter. Samtidigt har bankerna passat på att höja räntan på bolån bundna i tre månader med i snitt 2,4 procentenheter, enligt statistik som DN har fått från jämförelsesajten Compricer.
Något bättre, ur spararperspektiv, blir utfallet om man tittar på sparkonton bundna i tre månader, de har under perioden höjts med i snitt 2,12 procentenheter. Men fortfarande visar siffrorna på en ökad skillnad mellan ränta på bolån och sparkonton.
Men att jämföra in- och utlåningsräntor är som att jämföra äpplen och päron, hävdar Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank.
– Bolånen är inte på samma sätt kopplade till reporäntan som sparräntor, säger han.
Enligt Borsos påverkas räntan på sparkonton mer av reporäntan än vad bolån gör eftersom bolån ofta bygger på lån som tas med längre löptid. DN:s studie visar att de bundna sparräntorna faktiskt har gått upp mer än reporäntan, som har stigit med 1,5 procentenheter under perioden om man tar hänsyn till räntesänkningen i december.
Men räntan på vanliga sparkonton har stigit mindre, även om man tittar på sparkonton som ger den högsta räntan. De har stigit med i snitt 1,38 procentenheter.
Bankerna vill gärna att kunderna binder sina pengar i banken en tid. Då öppnar sig fler valmöjligheter för hur de inlånade pengarna ska användas.
– Det är viktigt att man som sparare är om sig och kring sig och inte låter sparpengarna ligga och skvalpa på ett dåligt konto. Om man vill ha en bra sparränta är det kort tid att binda pengarna i tre månader, säger Peter Borsos.
Enligt Mikael Skytt, produkt- och lånechef på Nordea, ändras räntan på sparkonton normalt sett i linje med Riksbankens reporänta.
– Sparräntorna är helt rörliga och att jämföra med till exempel räntan på in blanco lån. Går räntan ner sänker vi också räntan på sparkonton. Men vi behöver inte höja.
Att framför allt de bundna sparräntorna, och inte de rörliga, har gått upp förklarar han med att konkurrensen när det gäller den typen av konton har hårdnat på senare tid.
– Utbudet på den typen av produkter har ökat och bankerna behöver mer inlåning. De pengar som binds har vi möjlighet att göra mer saker med, säger han.
Att jämföra räntan på sparkonton med den på bolån tycker han är helt fel.
– Bolån är en helt annan sak. De finansierar vi via bostadsobligationer och de flesta som ges ut är på fem år.
När de långa lånen sedan ska bli bolån på tre månader genomför bankerna så kallade swappar. Det som hänt är att priset för den typen av bytesaffär har ökat sedan finanskrisen. Därför följer inte bolånen Riksbankens reporänta i lika stor utsträckning längre, enligt Mikael Skytt.
Men, som DN har skrivit tidigare, mycket tyder också på att bankerna tjänar mer pengar på bolån i dag än för några år sedan.