Ekonomi

Räntehöjningar väntar från Federal Reserve

Federal Reserve, USA:s centralbank, pekar mot försiktiga räntehöjningar senare i år. Men onsdagens beslut blev att hålla styrräntan oförändrad inom intervallet 0,25 till 0,50 procent.

USA:s ekonomi går relativt starkt och det kan därför tyckas märkligt att Federal Reserve håller sin styrränta så låg. I december höjde man från nollräntenivån 0,0–0,25 procent, därefter har det varit stopp.

Varken vid räntemötet i januari eller det nu avslutade mötet blev det någon ytterligare justering. Denna avvaktande hållning skiljer sig från vad som har varit det normala för Federal Reserve: att en första höjning snabbt följs av fler.

Ändå finns det mycket som ser bra ut i USA-ekonomin där det råder högkonjunktur. Tillväxten är relativt stark, arbetslösheten har gått ned under 5 procent och bostadsmarknaden har stabiliserats.

Men inflationen är fortfarande låg och håller sig långt under målet på 2 procent, även om detta kan förklaras med sjunkande olje- och råvarupriser. Lönerna stiger också långsammare än normalt, vilket visar att det ännu finns arbetssökande som konkurrerar om jobben.

Federal Reserve har både ett inflationsmål och en uppgift att verka för högsta möjliga sysselsättning. Bägge dessa talar denna gång för att vänta med ännu en räntehöjning, trots att den allmänna ekonomiska utvecklingen kunde säga något annat.

Onsdagens beslut var också väntat, delvis beroende på att Federal Reserve skulle ha förberett finansmarknaderna på en räntehöjning – och nu inte hade gjort det.

Bakom denna försiktighet ligger också att man i USA känner stark oro över världsekonomin, särskilt när det gäller Kina och andra tillväxtländer med allt svagare utveckling. Det finns även bekymmer över det osäkra läget i Europa, som i förra veckan ledde till att Europeiska centralbanken, ECB, sänkte sin styrränta.

Skakigheten på finansmarknaderna, som till stor del har sin grund i  oklara globala förhållanden, spelar också en viktig roll för Federal Reserve som vill verka stabiliserande. Man rår dock inte på att dollarkursen svänger kraftigt, delvis beroende på det instabila oljepriset.

För Federal Reserve betyder detta att årets räntehöjningar troligen blir färre än tidigare väntat. Nu är siktet inställt på att justera upp styrräntan vid två tillfällen med sammanlagt en halv procentenhet under 2016, varav det första kan komma i juni och det andra i höst.

Penningpolitiken förblir stimulerande, fastän i något minskad omfattning. Samtidigt ser USA-konjunkturen ut att gradvis tappa i tempo, vilket gör att en åtstramning längre fram kan komma i  senaste laget.

Hur detta dilemma ska hanteras blir ett problem för Federal Reserves ordförande Janet Yellen och övriga i räntekommittén. Denna gång var det en ledamot som reserverade sig för räntehöjning, medan övriga nio var eniga om beslutet.

Längre fram kan oenigheten bli större, när allt fler i räntekommittén känner att tiden för räntejusteringar börjar rinna ut. Det är inget lätt utgångsläge inför nästa lågkonjunktur att fortfarande ha en historiskt mycket låg styrränta.

För Europa – och Sverige – blir det viktigt hur Federal Reserve agerar framöver. Försiktiga amerikanska räntehöjningar betyder mindre globala spänningar än om man skulle välja att gå snabbare fram.

När Janet Yellen betonar vikten av stabilitet, så gäller det även på vår sida om Atlanten. Det kan vi, åtminstone nu, vara glada för.