Svenskarna sparade rekordmycket pengar hos kreditmarknadsbolag i fjol.
Börsras, den förändrade insättningsgarantin och låga bankräntor ligger troligen bakom ökningen. Men fortfarande dominerar storbankerna sparandet.
Bankkontot är svenskarnas i särklass mest populära sparform. Men i takt med att Riksbanken sänkt räntan har spararna fått se sina sparräntor hos banken sjunka ihop.
I jakt på bättre avkastning har allt fler svenskar upptäckt kreditmarknadsbolagen.
I fjol ökade bolagens inlåning från strax under 4 miljarder kronor till 6 miljarder kronor, enligt siffror från Finansinspektionen.
- Det är en betydande ökning, säger Suzanna Eckerhall, analytiker på Finansinspektionen.
De två tidigare åren har inlåningen hos kreditmarknadsbolagen legat stadigt stilla på fyra miljarder kronor.
Den största ökningen skedde under tredje kvartalet i fjol, ungefär samtidigt som finanskrisen tilltog. I krisens spår höjde regeringen i oktober till att gälla 500.000 kronor, och till att omfatta både bundna och obundna sparkonton.
Det kan vara en orsak till att fler sparare vågat sätta in mer pengar hos kreditmarknadsbolagen.
Det är svårt för en privatperson att bedöma hur stabila kreditmarknadsbolagen är finansiellt. Med de allra flesta omfattas av insättningsgarantin. Det betyder att om bolaget går i konkurs ska det ta max 3 månader för en privatperson att få tillbaka sina insatta pengar upp till och med 500.000 kronor. Hur lång tid det tar att fastställa en konkurs variera dock.
Det går att kontrollera om bolaget omfattas av insättningsgarantin antingen hos Finansinspektionen eller hos Riksgälden.
Trots ökningen i fjol är kreditmarknadsbolagens andel av den totala inlåningsmarknaden fortfarande pytteliten.
Hela inlåningsmarknaden är värd 900 miljarder kronor, och domineras av storbankerna.