Efter flera goda år slår nu lågkonjunkturen hårt mot statskassan. Budgetunderskottet blir 149 miljarder kronor varav hälften beror på bankstödet enligt Ekonomistyrningsverket, ESV.
Konjunkturraset innebär att ESV ännu en gång tvingas skriva ner sina prognoser. Lägre skatteintäkter och snabbt ökande kostnader för arbetslösheten gräver allt djupare hål i statsfinanserna.
Årets budgetunderskott, som beräknas till 149 miljarder kronor, kan jämföras med rekordöverskottet på 135 miljarder kronor i fjol. Den stora skillnaden beror till stor del av att staten förra året drog in mycket på utförsäljningarna av statliga bolag som exempelvis Vin & Sprit. I år kostar exempelvis stödet till finanssektorn 81 miljarder kronor.
- Men utgångsläget nu är nu bättre än under 1990-talskrisen trots krisen för världsekonomin, säger ESV:s generaldirektör Hans Lindberg.
Hans Lindberg varnar ändå regeringen för att börja spendera mer pengar.
- Det är viktigt att behålla förtroendet för finanspolitikens långsiktiga inriktning och samtidigt ha beredskap för kunna möta en ytterligare försämring av ekonomin, säger Hans Lindberg.
- Annars stiger räntorna och statsskulden ökar snabbt. Det var vad som hände i början av 1990-talet.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros skyller en del av det stora underskottet på Alliansregeringen.
- Hade man inte sänkt skatterna med 85 miljarder kronor 2006-2009 hade förutsättningarna varit mycket bättre. Jag är rädd för att kostnaderna för arbetslösheten kommer att bli mycket högre än av ESV tror, säger Östros.
Prognosen bygger på Konjunkturinstitutets, KI, nattsvarta beräkningar. Enligt KI sjunker Sveriges BNP med 3,9 procent i år för att sedan stiga med 0,9 procent nästa år. Arbetslösheten 2011 beräknas ligga på nästan 11 procent.
Bankstödet väntas i år kosta staten 25 miljarder kronor och kostnaderna för stöd till svenska exportföretag landar på 50 miljarder kronor. Lånet till krisdrabbade Island kostar 6 miljarder kronor.
Kostnaderna för den snabbt stigande arbetslösheten och lägre skatteintäkter från företag och hushåll gräver också djupa hål i statens finanser. Och minskad konsumtion innebär lägre skatteintäkter.
- Vi räknar med att kostnaderna för arbetslösheten ökar med 30 miljarder kronor fram till 2011, säger Hans Lindberg.
Samtidigt innebär lägre sjukfrånvaro att statens utgifter minskar och marginalerna till utgiftstaket är tillräckliga under prognosperioden enligt ESV.