Att företagen ratar Saab som tjänstebil är utomordentligt dåliga nyheter för krisdrabbade Saab Automobile.
Men det är knappast något oväntat, snarare en logisk följd av den turbulens som råder kring företaget och som kulminerade med ansökan om rekonstruktion.
Visserligen är det en klart juridisk skillnad mellan rekonstruktion och konkurs, men de flesta kunder ser det inte så, utan som att slutet är nära. Och ett sådant företag vill få teckna nya treårskontrakt med. Osäkerheterna blir för stora.
Hemmamarknaden är av central betydelse för så gott som alla biltillverkare. Det gäller i minst lika hög grad för Saab, men som nu drabbas extra hårt genom sitt extremt starka beroende av företagsmarknaden.
Enligt tjänstebilskonsulten Ynnor var Saabs andel bilar som säljs till företag över 80 procent i januari i år. När den marknaden nu rasar ihop rämnar marken under fötterna på den hårt prövade Saabchefen Jan-Åke Jonsson.
Återstår cirka 20 procent av försäljningen som går till privatkunder. Men också de skräms av konkursryktena kring bolaget. Och de undrar naturligtvis vad som händer med service och reservdelar.
Dessutom har regeringen tagit bort skatteförmåner för miljöbilar, vilket ytterligare dämpar efterfrågan. Och det har drabbat Saab särskilt hårt eftersom företaget i huvudsak säljer miljöklassade etanolbilar. De drar förhållandevis mycket bränsle och blir därför dyra att hålla i drift.
Konkurrenten Volvo, som tidigare satsade hårt på motsvarande etanolbilar, har breddat utbudet och koncentrerar nu sina resurser på bränslesnåla dieslar.
För att Saab ska komma igen krävs först och främst klarhet i ägarfrågan, sedan finansiering och därefter så snabbt som möjligt ut med nya produkter. Och allt ska helst vara klart i eftermiddag.