Att ta ställning när det gäller den nya kreditupplysningslagen är långt ifrån enkelt. ”Det finns inga enkla svar i den här frågan” anser Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet.
Cecilia Magnusson Sjöberg, som är professor i rättsinformatik, kom i kontakt med förslaget om den nya kreditupplysningslagen redan 2008. Hon var med i den grupp som lämnade juridiska fakultetens remissvar på den första departementspromemorian i ärendet.
– Sedan dess har jag känt att problemet växt i sin komplexitet, särkilt frågan om man verkligen kan ändra kreditupplysningslagen utan att samtidigt ändra grundlagen, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.
Syftet med det nya lagförslaget är att öka skyddet kring den personliga integriteten – i dag kan du med en enkel knapptryckning på nätet få information om andras privata ekonomi – något som den nya lagen skulle försvåra avsevärt.
Enligt regeringens lagrådsremiss måste den som i framtiden vill ha ut den här typen av information bland annat kunna visa upp ett ”legitimt behov”.
– Det finns kommersiella tjänster på nätet som tillhandahåller kreditinformation. Skatteverket måste i dag lämna ut uppgifterna på begäran. Men du kanske inte vill att exempelvis din granne kontrollerar din ekonomi hur lätt som helst. Kreditupplysningar kan uppfattas som särskilt känsliga och det är bakgrunden till den här lagen.
Kritik har framförts mot att den nya lagen försvårar granskande journalistik, vad anser du om detta?
– Det är svårt att ta ställning. Man skulle kunna säga att den nya kreditupplysningslagen ställer ”Lillasyster Grannen” mot ”Storebror Staten”. I grunden handlar det om hur långt vi är villiga att gå för öppenhet i informationssamhället.
– En negativ aspekt är att lagen kanske skulle göra det enklare för korruption att breda ut sig. Men samtidigt ser jag ett behov av att stävja otillbörliga integritetsintrång. Det finns inga enkla svar i den här frågan och det är frustrerande. Det är också i slutändan en politisk fråga.
Det är den nuvarande Yttrandefrihetsgrundlagen som möjliggör att kreditupplysningar läggs ut på databaser (med stöd i den så kallade databasregeln 1 kap. 9 §).
I praktiken innebär det att grundlagsskyddet sätter kreditupplysningslagens integritetsskyddsregler ur spel.
Till saken hör även att Yttrandefrihetskommittén nästa år lägger fram ett förslag på ny Yttrandefrihetsgrundlag.