Med en knapp vecka kvar till att Anders Borg (M) presenterar regeringens ekonomiska vårproposition spekuleras det nu på många håll om innehållet. SEB:s ekonomer tror det kan bli tal om nya reformer för fem miljarder kronor redan i tilläggsbudgeten för i år, och att detta följs av satsningar för ytterligare 15 miljarder i höstbudgeten.

Nordeas prognos är något mer återhållsam om årets reformutrymme, mot bakgrund av risken för underskott i statsfinanserna. Men för 2013 ser de också 15 miljarder som ett huvudspår.

På regeringens lista över reformambitioner från valet 2010 är några tunga poster kvar, som sänkt skatt för pensionärer, sänkt statlig inkomstskatt och ett femte jobbskatteavdrag. Bara dessa tre kostar cirka 18 miljarder kronor.

Mats Dillén, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI), tror att regeringen förhåller sig avvaktande så länge det går och först i sommar börjar ringa in reformutrymmet för 2013.

– Det kan ju hända saker ända fram till i höst och därför tror jag inte regeringen vill binda upp sig redan nu.

I sin senaste prognos räknar KI med att regeringen i höstbudgeten beslutar om reformer för åtta miljarder kronor.

Enligt Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, håller utrymmet att reformera på att byggas upp. Skatteintäkter följer med tillväxten uppåt och utgifterna är relativt stabila.

– Men problemet är inte ekonomiskt. Det är mer politiskt, säger hon.

Alliansregeringen är sedan valet 2010 i minoritet i riksdagen och alla reformbeslut förutsätter stöd av en majoritet, något som just nu saknas för exempelvis ett femte jobbskatteavdrag.

– Det är ett ganska svårt läge för den sittande regeringen. Hur mycket vågar de lägga fram utan att riskera att tappa ansiktet inför kommande val? frågar sig Hermansson.

Handelsbankens chefekonom Jan Häggström räknar med att opinionsläget i sin tur kan pressa regeringen att redan i vår lägga fram nya reformförslag.

– Det är ett taktiskt övervägande de måste göra, säger han.

Men han vill inte spekulera i hur mycket det kan röra sig om.