Ekonomi

Regeringar struntar i överskottsmålet

Stefan Löfvens regering – och flera tidigare – kritiseras av Riksrevisionen.
Stefan Löfvens regering – och flera tidigare – kritiseras av Riksrevisionen. Foto: Nicklas Thegerström

Sedan 2002 har regeringarna systematiskt prioriterat ned målet att de offentliga finanserna ska gå med överskott.

Det menar Riksrevisionen som menar att politiken måste stramas åt för att målet ska nås.

Finans- och fastighetskrisen på 1990-talet förde med sig att finanspolitiken, den som regeringen styr, fick nya regler, ett nytt ramverk. I det fanns också målset att de offentliga finanserna ska, under en konjunkturcykel, ha ett överskott på en procent av bruttonationalprodukten (BNP).

Men när Riksrevisionen granskar transparensen i regeringens senaste budgetproposition, kritiserar den hur överskottsmålet behandlas. Det gäller för övrigt inte endast den nuvarande regeringen, utan även de två föregående.

Regering efter regering har skjutit målet framför sig. I de prognoser som de har presenterat när de lagt sina budgetförslag har de närmast systematiskt sagt att målet nås inte nu, utan först under det sista året i prognosen.

Men det är inte samma sak som att ha ett överskott under en konjunkturcykel - i verkligheten skjuts överskottet ständigt på framtiden.

– Vill man uppnå målet så som riksdagen har formulerat det kan man inte bara titta på prognosperioden. Då blir inte resultatet det som riksdagen har beslutat, säger Krister Jensevik på Riksrevisionen.

I själva verket så visar det sig att tidigare prognoser om överskott ständigt kommit på skam, eftersom regeringarna inte har aktivt arbetat för att nå målet. Andra mål för den ekonomiska poltiken, som tillväxt och sysselsättning, har varit viktigare.

Endast tre av de senaste 15 årens budgetförslag har varit åtstramande, det vill säga de har lett till en förstärkning av finanserna genom lägre utgifter eller höjda skatter.

Det borde ha varit fler?

– Ja, om man vill nå överskottsmålet, säger Krister Jensevik

– Tanken med ramverket är att det långsiktiga perspektivet ska få större utrymme vid de finanspolitiska besluten, men det tycks det inte få. Det är det kortsiktiga perspektivet har fått ett större utrymme, tillägger han.

I den senaste budgetpropositionen spår regeringen att det är blir överskott finanserna först 2019 och då på 0,3 procent av BNP. Men när Riksrevisionen utgår ifrån budgetprognosen och beräknar ett medelvärde för sista år 2019 så blir genomsnittet för de tio senaste åren i stället ett underskott på 0,6 procent av BNP, en skillnad på nära 1,5 procentenheter, eller 60 miljarder kronor, jämfört med målet.

I sin rekommendation till regeringen skriver revisionen att politiken ”måste vara åtstramande vid fler tillfällen för att uppfylla överskottsmålet”.

Överskottsmålet är dock ifrågasatt och regeringen lät i fjol Konjunkturinstitutet (KI) utreda om det kunde ersättas av ett balansmål i stället, det vill säga att de offentliga finanserna ska vara i balans, varken ge överskott eller underskott.

En parlamentarisk utredning granskar för närvarande om överskottsmålet ska skrotas eller inte.