– Det känns lite som en beställningsprodukt, säger docent Roger Svensson på Institutet för näringslivsforskning.
Veckans Affärer har visat honom rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalbolag” vars slutsatser bär slående likheter med en debattartikel i Dagens Industri signerad näringsminister Maud Olofsson. Rapportens avsändare är konsultjätten McKinsey, den tog någon månad att sätta ihop och kostade 2,6 miljoner kronor.
– Det är lika med löner till fyra forskare i ett helt år. Jag skulle vilja säga att departementet har betalat ett överpris för ett hastverk, och att det är oroväckande att det ligger till grund för politiken, säger Roger Svensson.
En av rapportens brister är, enligt honom, att den inte redogör för vilka som intervjuats, trots att den bygger på intervjuer. Använda begrepp definieras inte, källorna är få och flera påståenden är felaktiga eller ”vilar på tunn grund”.
Dessutom är rapporten sekretessbelagd i exempelvis den del som handlar om det statliga riskkapitalbolaget Fourier-transform som bildades för att hantera Saab-krisen. Vid sidan av denna rapport har McKinsey gjort regeringsuppdrag för inte mindre än 50 miljoner kronor sedan 2009, enligt Veckans Affärer.
– Det är anmärkningsvärt. Regeringskansliet förfogar över ett kommittéväsende som fungerat utomordentligt väl, och som har haft, och delvis har, en central roll i policyprocessen. Att anlita konsulter är inte konstitutionellt fel. Regeringen får inhämta information som den vill. Men detta känns ändå ganska märkligt. Jag har aldrig tidigare hört talas om det, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap, som konstaterar att regeringskansliet har cirka 5.000 anställda.
I en rapport han själv deltog i på uppdrag av statliga Globaliseringsrådet konstaterades att Regeringskansliet, trots sin omfattning, saknar kompetens i långsiktiga strategiska frågor. Kanske är det ett skäl till anlitandet av privata konsulter, resonerar han.
– Men regeringen kan ju använda de statliga utredningsresurserna obehindrat. Den ger direktiv till utredningarna, det vill säga definierar de problem som ska behandlas, den anger när de ska vara klara och bestämmer vilka som ska ingå i dem. Om det är bråttom kan regeringen förse en utredning med stora resurser så att den klarar av uppgiften på kort tid. Det finns med andra ord goda styrmöjligheter, säger Tommy Möller till Veckans Affärer.
De juridiska och demokratiska frågorna hopar sig. Dels handlar det om så kallat delikatessjäv, förklarar han. Att regeringen anlitar ett privat konsultföretag som samtidigt har kunder som är beroende av den lagstiftning konsulten utreder är tveksamhet. Att insynen minskar i förhållande till en gängse statlig utredning är en annan.
Även om McKinsey är regeringens mest anlitade är listan på konsulter lång. Och allt mer resurser läggs på dem. Mellan 2007 och 2009 ökade regeringskansliets konsultkostnader från 305 till 558 miljoner kronor, enligt TT. McKinsey utmärker sig också med sin omtalade slutenhet. Företaget väljer så att inte svara på Veckans Affärers frågor.
Företagets opartiskhet har fått sig ett par törnar på sistone. Förra året, till exempel, presenterade McKinsey en studie om hur amerikanska bolag skull påverkas av hälsovårdsreformen. Den ifrågasattes, men McKinsey ville inte avslöja sina metoder. När de senare läckte visade sig att studien inte var objektiv och företaget måste försvara sig i senatens finanskommitté.
Veckans Affärer påminner också om att McKinseys objektivitet kritiserades förra året då Rainforest Foundation och Stockholm Environment Institute avslöjade att konsulten gett regeringar i utvecklingsländer skogsskövlingsrekommendationer till skogsbolagens fördelar. Flera av bolagen var McKinsey-kunder sedan länge.
Men McKinseys statliga uppdrag sker vanligtvis i det fördolda. Genomgående för de politiker och forskare som Veckans Affärer talat med är att de inte känner till konsultföretagets regeringsuppdrag.
– Nej, jag kände inte till det. Under min tid i utskottet har frågan inte diskuterats, men den är mycket intressant. Om det finns en tendens att konsulter gör utredningar, att regeringen använder andra former än de vanliga, kan det finnas anledning att studera detta mer ingående, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott.