De nya reglerna för arbetskraftsinvandring skulle lösa företagens brist på kompetent personal. Men de grupper som ökat mest är okvalificerade yrken som städare och restauranganställda – branscher med många arbetssökande i Sverige.
De nya reglerna har gjort det enklare att arbetskraftsinvandra i yrken som ställer lägre krav på kvalifikationer. Under 2009 beviljades nära 8.000 arbetstillstånd för gruppen ”utan krav på särskild yrkesutbildning”. De är städare, köks- och restaurangbiträden, tidningsutdelare, hantlangare inom byggsektorn, trädgårdsarbetare med flera. Fram till september i år låg samma grupp en bit över 5.300 tillstånd.
Högutbildade kom till Sverige redan innan den nya lagen trädde i kraft i december 2008. De hade inga problem att få arbetstillstånd, enligt Gunilla Wikström, chef för Migrationsverkets avdelning för arbetstillstånd.
Däremot blev det med de gamla reglerna oftast avslag för arbetskraftsinvandrare inom okvalificerade yrken. Facket hade veto, med hänvisning till att det redan fanns ledig lämplig arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden.
Den nya lagen låter arbetsgivarna bestämma själva.
Över 30.000 personer i Sverige söker i dag ett städjobb. I restaurangbranschen uppskattas arbetslösheten till nio procent.
Företagaren Besím Cebbar äger flera gatukök i Stockholm. Från personer som han erbjudit anställning har Hotell- och restaurangfacket, HRF, på drygt tre månader fått in inte mindre än tio ansökningar om arbetstillstånd.
Cebbar föredrar att anställa från andra länder. Kandidater hittar han genom släktingar och bekanta.
– När de kommer hit till Europa satsar de helhjärtat på jobbet och arbetar hårdare. De är inte så bortskämda som svenskar, säger han.
Eftersom arbetstillståndet är tidsbegränsat och arbetsgivaranknutet har invandraren allt intresse av att vara lojal.
Jean-Paul Flourié på städfirman Maries Puts och Städ har ett knappt hundratal anställda. Nästan hälften jobbar med färska arbetstillstånd. De är från länder som Vitryssland, Ryssland och Georgien. Många jobbar med rutfinansierad hemstädning.
De flesta har börjat redan som asylsökande. När de fått avslag på sin ansökan har de kort återvänt till hemlandet, men kommit tillbaka till Sverige med hjälp av ett erbjudande om fortsatt anställning på städfirman.
Arbetslösa invandrare i Sverige kan inte alltid tillräckligt bra svenska och många saknar städerfarenhet, anser Jean-Paul Flourié. De svenskar som söker städjobb ser det oftast som tillfälligt.
– De stannar tre fyra månader. Till slut anställer man de personer som man vet fungerar och som man vet kommer att stanna längre.
– Det finns företag som utnyttjar arbetskraftsinvandrarens beroendeställning för att sätta press på den anställde. Själv känner jag ett stort ansvar under fyra år, tills mina anställda kan söka permanent uppehållstillstånd, säger Jean-Paul Flourié.