Det ska bli lättare att döma en person för bidragsfusk, och myndigheter blir skyldiga att polisanmäla misstänkt fusk. Förslagen kommer ursprungligen från en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte.
Trots att den i 2002 års val kritiserade de borgerliga för att "jaga de sjuka", tillsatte s-regeringen senare en utredning för att skärpa lagstiftningen mot just bidragsfusk.
Den borgerliga regeringen har nu tagit över förslaget, enligt Sveriges Radios Ekoredaktion. Förslaget överlämnades på måndagen till Lagrådet.
- Om man ska klara legitimiteten för välfärdssystemen på lång sikt så är det viktigt att kontrollen är lika bra som på skattesidan, säger finansminister Anders Borg till TT.
Han understryker att det inte handlar om att sätta åt människor som skickar in felaktiga uppgifter av misstag utan personer som vet att de uppbär felaktiga bidrag men som chansar.
- Även om fusket är begränsat så rör det sig om stora belopp, eftersom det är så stora summor som hanteras i de här systemen, säger Borg.
I dag är det brottsbalkens regler om bedrägeri som styr möjligheterna att döma någon för bidragsfusk. Åklagare måste kunna påvisa att en person medvetet ljugit sig till bidrag. Detta är svårt och det är sällan personer döms för bidragsfusk.
Med det nya lagförslaget skapas en ny lag — bidragsbrottslagen. Enligt den räcker det med "grov oaktsamhet" för att kunna dömas för bidragsfusk.
Om man till exempel får bidrag från Försäkringskassan för sjukfrånvaro samtidigt som man uppbär a-kassa, så gör man sig skyldig till grov oaktsamhet. Straffet kan då bli böter eller fängelse i högst ett år.
Fuskar man medvetet till sig stora bidrag ska man kunna dömas till fängelse i fyra år.
På en punkt går regeringen längre än utredningsförslaget. Försäkringskassan och andra myndigheter blir skyldiga att polisanmäla misstänkt bidragsfusk.