Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Regeringen spår ökad arbetslöshet 2014

Foto: Anders Wiklund / Scanpix
"En stark motvind från världsekonomin håller tillbaka återhämtningen i Sverige.” Så skriver finansminister Anders Borg (M) i vårpropositionen 2013, som spår ökad arbetslöshet och sämre tillväxt än väntat nästa år.

Regeringen spår att BNP växer med 1,2 procent i år och 2,2 procent nästa år och med 3,6 procent 2015.

Arbetslösheten bedöms i år bli 8,3 procent och nästa år 8,4 procent för att sedan sjunka till 8,1 procent 2015.

I den förra bedömningen från december spådde regeringen en BNP-tillväxt på 1,1 procent i år och 3,0 procent nästa år och 3,6 procent 2015.

Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,2 procent i år, 8,3 procent nästa år och 7,4 procent 2015.

Krisen i Europa gör att det finns betydande nedåtrisker för ekonomin. För svensk del blir det därför en segdragen återhämtning, enligt finansminister Anders Borg.

– Vår bedömning är att våren dröjer, och det är risk för fortsatta frostnätter, säger Borg vid en presskonferens.

Men Sverige har en stark position.

– Regeringens uppgift är att motverka att arbetslösheten biter sig fast, säger Borg.

Läs mer: ”Svensk ekonomi inne i en nio år lång svacka”

Underskottet i statsfinanserna beräknas i år bli 1,6 procent av BNP och nästa år blir underskottet 1,0 procent för att därefter nå balans 2015.

Sysselsättningen bedöms öka med 0,2 procent i år för att sedan sjunka med 0,1 procent nästa år. 2015 stiger sysselsättningen igen.

För att motverka arbetslösheten presenterar regeringen satsningar på tre miljarder kronor på bland annat fler praktik- och utbildningsplatser, samt på infrastrukturområdet. De tre miljarder kronor i nya satsningen som vårpropositionen innehåller ska gå till 12 400 extra utbildnings- och praktikplatser, 700 miljoner ytterligare till drift och underhåll av järnväg i år, samt 40 miljoner kronor per år till regionalt tillväxtarbete 2013 och 2014.

I dagsläget gör regeringen bedömningen att det kan finnas ett "visst utrymme" för ytterligare åtgärder 2014.

Borg vill inte svara på om det kommer en femte jobbskatteavdrag valåret 2014. Beskedet kommer i höstbudgeten.

– Den prövningen får vi göra då, säger Borg.

Det är en relativt dyr åtgärd, men effektiv mot arbetslösheten, enligt Borg.

Pensionärerna har större chans att få sänkt skatt, än vad löntagarna har att få sänkt skatt i form av ett femte jobbskatteavdrag.

– Det finns en skillnad där, vi har lovat att sänka pensionärsskatten, säger Borg.

Men även för detta ska de ekonomiska utsikterna bedömas i höstbudgeten, enligt Borg.

Läs mer: ”Borg sänder ett beskt budskap”.

Regeringen vill se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, såväl yrkesmässigt som geografiskt, för att förbättra matchningen, som har försämrats under krisen.

"Det är viktigt att Arbetsförmedlingen ställer tydliga krav på att arbetslösa ska stå till arbetsmarknadens förfogande, genom yrkesmässig och geografisk rörlighet", heter det i vårpropositionen.

För att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig, starta och driva företag, vill regeringen, när budgetutrymmet så tillåter, ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Jobben kommer att ligga i fokus i höst.

– Fokus för höstbudgeten är fler insatser för jobbpolitiken och matchning så att vi kan komma ned i arbetslösheten. Det finns också viktiga insatser att göra åt bostadsområdet, konstaterar Borg.

Att ungdomsarbetslösheten är högre i Sverige än i en del andra länder förklaras av skilda system i olika länder.

– Vi tror att en viktig orsak till skillnaderna är det faktum att flera länder har lärlingssystem. Vi kommer nu att försöka få EU:s godkännande för att ha sänkta arbetsgivaravgifter för lärlingsplatser, säger Borg.

I regeringens tilläggsbudget för 2013, där regeringen flyttar om tidigare föreslagna medel, minskas anslaget för internationell bistånd med 709 miljoner kronor. Pengarna används till att delfinansiera en ökning av anslagen till migration med drygt 1 miljard kronor.

Antalet asylsökande väntas bli betydligt större än när budgeten för 2013 beslutades i december.

Anslaget för arbetsmarknad och arbetsmarknadsutbildning föreslås öka med 755 miljoner i år, studiestöden med 418 miljoner och för utbildning och universitet med 452 miljoner.

Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft i återhämtningen av svensk ekonomi. Regeringens prognos är att hushållens höga sparande förväntas falla under prognosperioden. "Skulle hushållens beteende visa sig bli ett annat och sparandet ligger kvar på en hög nivå kommer återhämtningen i svensk ekonomi att bli mer utdragen än vad som förväntas i prognosen, med högre arbetslöshet som följd", varnar regeringen.

I vårpropositionen konstateras att det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen och att riskerna för en svagare utveckling överväger. Finansdepartementet har tagit fram ett alternativt scenario där tillväxten blir sämre än huvudscenariot, främst på grund av att euroländerna inte vidtar de åtgärder som krävs för att lösa skuldkrisen. Enligt detta sämre scenario kan arbetslösheten stiga till tio procent under 2015.