Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Regeringen tar fram krisplan för Postnord

Regeringen arbetar med en krisplan för Postnord, som svenska och danska staten äger gemensamt. Näringsminister Mikael Damberg befarar att bolaget kan bli ett nytt Vattenfall, där skattebetalare drabbas.

När danska och svenska posten gick samman 2009 var planerna storslagna – Postnord skulle bli ett framgångsrikt företag och växa i Europa. De senaste åren har företaget i digitaliseringens spår i stället kämpat med lönsamheten och slutat lämna sitt bidrag till statskassan.

Läs mer: Postnord i extramöte med oroad näringsminister

Regeringen håller sedan en tid extra koll på företagets utveckling och förbereder en krisplan. I ett internt arbetsdokument på näringsdepartementet, som DN har tagit del av, framgår att Mikael Damberg är orolig för ytterligare ett ”Maudavtal”.

Uttrycket syftar på de problem som omgärdat statliga Vattenfall efter att kraftjätten 2009 köpte holländska Nuon med dåvarande näringsminister Maud Olofssons välsignelse. Den mångmiljardaffären har varit förödande för Vattenfall.

– Det finns starka obalanser i Postnord och politikerna är oroliga för vilka risker de innebär för svenska postanställda, säger en person med insyn.

Arbetsdokumentet har rubriken Postnord Danmark eftersom det främst är där problemen ligger, enligt regeringen. Danmark bedriver en ”aggressiv digitaliseringspolitik” anser svenska politiker och pekar på att danska staten tvingat alla invånare att skaffa e-post. Svenska hushåll kan välja om de vill ha utskick från till exempel myndigheter digitalt eller med vanligt brev.

I Danmark är resultatet att brevvolymerna flera år i rad sjunkit kraftigt och därmed intäkterna till Postnord. De första nio månaderna 2016 gick danska verksamheten med förlust, minus 481 miljoner kronor. Svenska verksamheten, där brevvolymerna sjunker i långsammare takt, redovisade en vinst på 337 miljoner kronor.

Läs mer: Postnords vd: Klart att vi har problem

På fredag presenterar Postnord sitt bokslut för helåret 2016.

– Bolaget är i grunden inte misskött, men det måste hantera de förutsättningar som finns. Danska politiker har drivit på digitaliseringen och danska statskassan har skördat frukterna, säger källan.

En annan person, som känner till departementets arbetsdokument, pekar på att ägarkonstruktionen i Postnord begränsar handlingsutrymmet. Svenska staten äger 60 procent av aktierna, men har bara 50 procent av rösterna. I styrelsen sitter fyra personer från varje land.

– Det går inte att genomföra några stora förändringar i företaget om inte alla är överens, säger personen, som tror att Postnords problem blir en fråga som styrelsen får lämna över till ägarna att lösa, alltså politikerna i Danmark och Sverige.

Inom näringsdepartementet finns en oro för vad som händer om brevvolymerna i Sverige börjar falla i samma snabba takt som i Danmark och förlusterna tar fart. Risken är uppenbar att Postnord kan behöva ett kapitaltillskott, alltså att skattebetalarna tvingas stoppa in pengar.

I departementets arbetsdokument anges som en av åtgärderna att gå igenom vilka prognoser och antaganden som gjordes innan sammanslagningen av ländernas postverksamheter, samt hur riskanalysen såg ut. Departementet ska också undersöka hur fusionen svarat upp mot sitt syfte i både Danmark och Sverige.

Man planerar även att anlita finansiella och juridiska rådgivare för att få klarlagt vilket handlingsutrymme staten har som ägare. Syftet är att säkra svenska postverksamheten nu och i framtiden.

DN har sökt näringsminister Mikael Damberg för en kommentar. Han har inte varit tillgänglig och vill heller inte uttala sig före Postnords bokslut, som presenteras på fredag.

Fakta. Postnord

Den 1 april 2008 presenterades sammanslagningen av Posten AB och Post Danmark av bland andra näringsminister Maud Olofsson. Då var planen att nya företaget skulle börsnoteras.

Fusionen drog ut på tiden. I juni 2009 bildades Posten Norden, som 2011 blev Postnord.

Svenska staten äger 60 procent, danska staten 40 procent. Röstandelarna är 50-50.

Som kompensation för att avstå från inflytande fick svenska staten 1,4 miljarder kronor.

För perioden januari–september 2016 redovisade Postnord en omsättning på 28,1 miljarder kronor. Förlusten före skatt var 96 miljoner kronor. Företaget har cirka 33 500 anställda.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.