Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Regeringens beslut: Flyget kvar på Bromma

Regeringen lägger ned utredningen om Brommaflygets framtid.

– Det är olyckligt, men vi måste böja oss för riksdagens majoritet i frågan, säger bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.

För ganska precis ett år sedan fick den tidigare näringsministern Anders Sundström (S) regeringens uppdrag att utreda framtiden för Bromma flygplats. Detta efter en hemställan från Stockholms stad.

Men nu har regeringen beslutat att ge utredningen ett nytt direktiv där frågan om Bromma flygplats stryks. I stället ska Anders Sundströms uppdrag begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapaciteten och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i  Stockholmsregionen.

– Det innebär att han inte ska titta på vare sig finansieringslösningar eller tidplaner för att eventuellt avveckla Bromma flygplats, säger bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP).

Betyder det att han inte får titta på frågan om Brommas framtid alls?

– Ja.

Bakgrunden till regeringsbeslutet, som fattades i fredags, är två tillkännagivanden från riksdagen som i klartext betyder att riksdagens majoritet inte tycker att frågan om Bromma flygplats framtid får utredas.

– Vi kan konstatera att Stockholms stads majoritet står i konflikt med majoriteten i riksdagen. Det är tråkigt att det finns en majoritet som inte vill ta reda på fakta. Många är övertygade om att Bromma inte är den bästa platsen att ha en flygplats på. Nu kan inte de lokala politikerna göra något åt detta, säger Mehmet Kaplan.

Mehmet Kaplan är kritisk till att regeringen nu tvingas böja sig för riksdagen i den här frågan.

– Riksdagen borde inte lägga sig i  regeringens utredningsmakt, vilket KU delvis håller med om. Anledningen till att regeringen utreder är ju att få ett underlag för ett senare beslut.

Riksdagens tillkännagivanden om utredningen lämnades i början av året. Varför har det dröjt ända tills nu innan regeringen fattade det här beslutet?

– Det har inte varit en enkel fråga. KU sade i sitt betänkande att de ska titta vidare på om riksdagen bör göra negativa tillkännagivanden eller inte. Detta har vi väntat på. Nu vet vi att vi inte kommer att få något svar från KU i närtid. Därför anser regeringen att vi måste svara på riksdagens tillkännagivanden, säger Mehmet Kaplan.

Hur känns det som bostadsminister att fatta det här beslutet som innebär att det inte kommer att byggas några bostäder på Bromma?

– Jag tycker att det är sorgligt att de som är emot utredningen inte har sett att detta hänger ihop med bostadsbyggande. Flygplatsens placering hindrar inte bara att den tar plats där och då, utan den förhindrar också bebyggelsen runt omkring och inflygningsstråk med mera. Bland annat att man inte kan bygga på höjden i närheten, vilket naturligtvis är ett hinder för bostadsbyggandet.

– Regeringen har hela tiden ansett att det varit helt legitimt från Stockholms stads sida att se den här platsen som en möjlig plats för bostäder. Vi har en enorm bostadsbrist och det här är ju ett så pass centralt läge, säger Mehmet Kaplan.

Han vill betona att utredningsuppdraget handlade om att ta reda på om det skulle gå att flytta över flygtrafik från Bromma till Arlanda. Först om det visade sig vara möjligt så skulle Brommas framtid utredas ytterligare.

– Nu kommer det inte att finnas något sådant underlag, vilket är synd, det underlaget hade varit bra att ha.

Anders Sundström skrev samma dag som regeringsbeslutet om utredningen togs en debattartikel i  DN om Stockholmsflygets framtid med fokus på Arlanda.

Hade debattartikeln i Dagens Nyheter något samband med regeringens beslut?

– Nej, Anders Sundström är en oberoende utredare.

Anders Sundströms utredning är nu framflyttad från oktober nästa år och ska i stället redovisas den sista mars 2016.

Tidslinje. Brommas utveckling sedan 1936

1936: Bromma flygplats invigs. Världens största landflygplan en Junkers G-38 med nazityska flaggor var en av attraktionerna. Då tog det 78  timmar att flyga till London med mellanlandning.

1944: En ny längre landningsbana byggs för att klara de allt större flygplanen samma bana används i dag.

1962: Allt reguljärt utrikesflyg flyttas till den nybyggda flygplatsen Arlanda.

1983–1984: Linjeflyg flyttar sin inrikestrafik till Arlanda. Berörda kommuner enas om att Tullinge ska ersätta Bromma senast 1991. Det socialdemokratiska styret i Stadshuset vill lägga ned Bromma 1991.

1994: En majoritet i Stads-huset de borgerliga och Stockholmspartiet ser till att det blir ett nytt avtal om Bromma till 2011.

1995: Efter tolv år med bara skolflyg, allmänflyg och affärsflyg öppnas Bromma för reguljärflyg igen.

2003: Utrikes-flyg tillåts åter på Bromma.

2008: En borgerlig majoritet i Stadshuset driver igenom ett avtal med staten om Bromma fram till 2038.

2013: Flygplatsen slår med 2 279 501 passagerare det gamla rekordet från 1982.

2014: Den rödgrönrosa majoriteten i  Stadshuset begär att regeringen utser en samordnare för en utredning om att flytta bort flyget från Bromma för att bygga bostäder.

2016: Den 31 mars ska den statliga utredningen, som leds av Anders Sundström vara klar.