Efter åtskilliga turer är regeringen nu färdig med sitt förslag om fastighetsskatten. Det blir en maxavgift på 6.000 kronor per år, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet mot 1,0 procent i dag. Dessutom innehåller förslaget en 22-procentig reavinstskatt och ränta plus flera olika sätt att ta in pengar på uppskoven.
Enligt finansdepartementet kommer 42 procent av fastighetsägarna att betala 6.000 kronor om året i avgift. Övriga betalar mindre.
- Man kan välja att beskriva hanteringen på två sätt, sa kd:s partiledare Göran Hägglund vid onsdagens presskonferens. Antingen att det har varit väldigt många olika besked eller att vi har varit lyhörda i diskussionen och pragmatiska när det gäller finansieringen.
Både Göran Hägglund och finansminister Anders Borg (m) beskrev dagens statliga fastighetsskatt som orättvis och oförutsägbar för hushållen. Systemet har förlorat sin legitimitet, hävdade de, och nu "avskaffas Sveriges mest hatade skatt".
Kd har sedan flera år drivit kravet på att ersätta den statliga skatten med en "låg kommunal avgift" och angav 2.800 kronor om året som en lagom nivå. Reavinstskatten kunde i stället höjas från 20 till 30 procent, eftersom man efter en försäljning har pengar att betala med. Moderaterna och flera andra partier varnade för inlåsningseffekter om folk tyckte att det blev för dyrt att flytta.
Alliansen kom överens under valrörelsen, och förre statsministern Göran Persson (s) har angett fastighetsskatten som ett viktigt skäl till att socialdemokraterna förlorade valet.
I april var alliansregeringen också överens, men avgiften skulle nu bli 4.500 kronor. Mer kritik mot reavinstskattehöjningen fick Anders Borg att ta fram ett alternativ med en mindre ökning. Sedan kom den kompromiss som presenterades i går.
- Det här förslaget har på nästan alla punkter betydande fördelar jämfört med de tidigare, sa Anders Borg. Hela Sverige får skattelättnader. Risken för uppdrivna fastighetspriser på grund av sänkt löpande beskattning är mindre. Inlåsningseffekten blir mindre, och det blir en säkerhet i finansieringen.
Redan till 2007 års taxering sänktes fastighetsskatten ordentligt, bland annat genom en begränsning av markvärdets genomslag. Anders Borg säger att det steget i omläggningen av systemet gav stora skattesänkningar i storstadsområdena men att socialdemokraternas modell också hade gjort det.
Fördelningseffekten av det nya förslaget är däremot enligt regeringen mycket små. Förlorare blir de som säljer sitt hus efter den 1 januari och då får lite högre reavinstskatt samt de som har stora uppskov från tidigare. Vinnare blir de flesta, inklusive de som bor i bostadsrätt.
- De som har stora uppskov tenderar att ha väldigt höga taxeringsvärden, och därför får man en rimlig fördelningseffekt på finansieringen av skattesänkningarna. Rättvisa har många dimensioner, och en är att det uppfattas som rimligt att man beskattas när man har pengarna i handen, sa Anders Borg.
6.000-kronorsgränsen räknas upp varje år, precis som basbeloppet. Höjningar därutöver tror finansministern inte på:
- Den som försöker kommer att få det väldigt tufft att möta väljarna.